Nyhet I år inleds tillsyn hos svenska företag som importerar kritiska mineraler. För att säkerställa att de inte finansierat väpnad konflikt och barnarbete. Men enligt Swedwatch rör det sig endast om en bråkdel av företagen som deltar i handeln.
I en ny rapport från Global Witness visar organisationen hur det tenderar att gå fel när gruvindustrin själva ska kontrollera och verifiera kritiska mineralers ursprung. Det största verifikationssystemet för företag över hela världen, ITSCI, har möjliggjort för konfliktmineraler att ”tvättas” och distribueras vidare, enligt fältundersökningen.
Detta innebär att multinationella företag som Apple, Motorola, Nokia och Tesla kan ha använt sig av konfliktmineraler som finansierat väpnad konflikt och barnarbete i bland annat Demokratiska republiken Kongo, i sina produkter.
– Det är fruktansvärt det som har upptäckts, mycket oroväckande och upprörande. Tyvärr bekräftar det här det som vi sett i andra sammanhang. Att den här typen av system för verifiering som företagen förlitar sig på inte fungerar, säger Linda Scott Jakobsson, upphandlingsspecialist på Swedwatch.
Hon har jobbat mycket med just elektronikfrågor och berättar att frågan om hur man ska veta att sådana här system fungerar ofta dyker upp.
Enligt Linda Scott Jakobsson visar rapporten att vi i Sverige inte kan vara säkra på att mineraler i produkter vi använder, som säljs på marknaden och upphandlas till den offentliga verksamheten, inte finansierat väpnad konflikt och barnarbete.
Precis som rapporten lyfter fram påpekar Linda Scott Jakobsson att det uppenbarligen finns en intressekonflikt för ITSCI. Eftersom det är branschen själva som tagit initiativet till det.
– Det finns ingenting som hindrar att man som branschorganisation tar initiativ och har system för sina medlemmar. Men det måste vara ett trovärdigt system.
Företagen behöver säkerställa att de använder sig av system som är trovärdiga och robusta, framhåller Linda Scott Jakobsson, och göra egna kontroller på plats. Inte bara förlita sig på externa kontrollsystem. Enligt FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter måste företagen göra en risk- och konsekvensanalys och förebygga och hantera risker för negativ påverkan på mänskliga rättigheter i hela sin leveranskedja.
Sedan måste de jobba aktivt med att följa upp det och kommunicera hur de gör det. Om de finner att de har en negativ påverkan ska de jobba med gottgörelse.
Frågan om mineralernas ursprung har blivit större i takt med att efterfrågan har ökat. Sedan januari 2021 finns ett krav på EU-länderna att göra tillsyn på företag som importerar de så kallade 3TG-mineralerna (tenn, volfram, tantal och guld) över fastställda volymtröskelvärden. Syftet med lagstiftningen är att importörerna ska ha en ansvarsfull anskaffning av mineralerna. Och sätta stopp för missförhållanden och brott mot mänskliga rättigheter.
Men Swedwatch är kritiska mot förordningen. 2017 uppskattade organisationen att den endast omfattar 0,05 procent av företagen i Europa som deltar i handeln med konfliktmineraler. Eftersom det endast gäller importörer av råmineraler från smältverk, och inte av mineralrika produkter som datorer och mobiltelefoner.
–Lagstiftningen omfattar inte de som har mineralerna i sina produkter, till exempel elektronikföretag eller mobiltillverkare. Så man tappar väldigt många företag. Det tycker vi också är ett problem, förordningen är ganska svag, säger Linda Scott Jakobsson.
I Sverige har Sveriges geologiska undersökning, SGU, pekats ut som ansvarig myndighet för tillsynen. Den kommer att börja med tillsyn av svenska företag under hösten, berättar Peter Åkerhammar, utredare på SGU.
– Vi inhämtar uppgifter från Tullverket och då ser vi hur många företag som omfattas. När vi utför en sådan här tillsyn ska företaget visa relevant dokumentation och rapporter på att deras metaller inte tas från områden där de här problemen finns.
Peter Åkerhammar framhåller att myndigheten i inledningsskedet har ett tufft jobb framför sig att få tag i rätt dokumentation.
– Det är inte alldeles lätt, kan jag gissa, att i sådana här globala leveranskedjor veta vart man plockar mineralerna ifrån. Men vi kommer att bli medvetna om de utmaningar som finns.
Att företagen själva tagit initiativ till ett eget kontrollsystem, som ITSCI, tror Peter Åkerhammar egentligen är bra. Den internationella gruvindustrin driver frågorna bäst själv, menar han. Sedan finns det ändå något slags mellanstatlig inblandning genom att de måste följa OECD:s riktlinjer för hur de ska ha koll på sina leveranskedjor.
– Men sen är det klart, i fallet med ITSCI, att det är beklagligt att syftet med det här systemet inte verkar fungera. Att det helt enkelt missköts. Det behövs alltid bättre typer av uppföljning så att det här systemet verkligen efterföljs.
Linda Scott Jakobsson anser att samtidigt som vi pratar om klimatomställning och vikten av att köpa elbil så pratas det förhållandevis lite om vad baksidan av det är. Vilken hon menar rapporten från Global Witness visar på.
– Det är en humanitär katastrof som pågår i Demokratiska republiken Kongo. Det måste man vara medveten om. Det är inte små problem vi pratar om. Konfliktmineraler har uppmärksammats i tio års tid och det är därför det är så upprörande att man ser det här igen nu. Att företagen inte har kommit längre än så här.
Peter Åkerhammar säger att han ser potential för att fler gruvor öppnar i Europa när efterfrågan ökar. Där mineralerna kan brytas under bättre förhållanden.
– Jag hoppas det i alla fall. Här i Europa har vi ganska bra miljö- och arbetsmiljölagstiftning, det skulle göras på ett bättre sätt. Vi skulle definitivt inte använda oss av barn i alla fall, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
