Sverige borde använda sig av den norska modellen för en levande landsbygd. Det tycker Terese Bengard på Hela Sverige ska leva som anordnade Landsbygdsriksdagen i helgen.
I Norge finns det kommunal service som badhus, skolor, brand- och polisstationer även på små orter där det bara bor ett par tusen personer.
– Den stora skillnaden är att Norge ser sig som ett landsbygdsland medan Sverige vill vara ett urbant land. Den nationella självbilden ser annorlunda ut säger Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva.
Sänkta avgifter och annorlunda fördelning av intäkterna från naturresurser är två förändringar hon förespråkar.
I Norge är arbetsgivaravgiften lägre desto längre bort man kommer från storstäderna, studielån kan skrivas av för de som flyttar ut på landet och kommunerna styr i högre utsträckning över sina naturtillgångar. Enligt Katrina Rønningen, forskningsledare vid Norska institutet för bygdeforskning, gör det att intäkterna från till exempel vattenkraft i större utsträckning stannar i kommunen.
– Det är naturligt att intäkterna också kommer landsbygden till del. Utan den här politiken skulle det bli ett kolonialt förhållande mellan stad och land, säger hon till Extrakt.
En sådan fördelning av intäkterna från naturresurserna vill Terese Bengard ha i Sverige. Hennes hemkommun Ragunda har en budget på 320 miljoner kronor, men om intäkterna från vattenkraften stannade i kommunen på samma sätt som den gör i Norge, skulle den enligt henne ge ett tillskott i budgeten på 193 miljoner kronor årligen, en ökning med 60 procent.
Även om den norska landsbygdspolitiken får hjälp av landets stora oljetillgångar, den norska oljefonden är värd över 8000 miljarder kronor, så poängterar Terese Bengard att norsk landsbygdspolitik fanns redan innan oljan upptäcktes.
– Sverige är också en av Europas rikaste länder.
I helgen höll Hela Sverige ska leva i Landsbygdsriksdagen i Örnsköldsvik. Alla partiledare utom Ebba Busch Thor fanns på plats och diskuterades hur den allmänna politiken i stort kan kopplas till landsbygden. Bland annat diskuterades tillväxt, infrastruktur, skolan och trygghet.
– Man reducerar lätt landsbygdspolitiken till enkla saker som strandskydd och flygskatt. Men man måste se till alla områden utifrån landsbygdsperspektiv och det här var ett första steg, säger Terese Bengard och fortsätter:
– Landsbygdspolitiken ska inte bara handla om jordbruk, idag finns det fler förskolelärare än jordbrukare på landsbygden.
Hela Sverige lever är inte den enda organisationen som arbetar för en utvecklad landsbygd.
2010 bildades Landsbygdspartiet. Även det vill arbeta för att ha en levande landsbygd, men också att den politiska makten i landet ska decentraliseras och att Sverige ska gå ur EU.
I förra riksdagsvalet fick de 0.06 av rösterna, och tog sig in i nio kommuner. Här kan du läsa mer om partier du inte visste fanns.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
