Industrifacken vill ha 2,8 procent i löneökningar – nu svarar arbetsgivarna inom industrin med 1,5 procent. Parterna ser helt olika på läget för svensk exportindustri.
Där arbetsgivarna hänvisar till en »långvarig, negativ trend« för exportindustrin ser IF Metall istället ett »ganska bra läge för svensk industri«.
Industrifacken gick redan i oktober ut med sina lönekrav i avtalsrörelsen: 2,8 procent, plus en låglönesatsning.
Arbetsgivarna svarar nu med ett bud som de motiverar med vad de ser som en långvarig trend av »förlorade arbetstillfällen, svag produktivitet och tappade marknadsandelar« för svensk exportindustri. De hävdar också att arbetskraftskostnaderna i Sverige i flera år har stigit mer än i viktiga konkurrentländer, både nominellt och reellt.
– Både för våra motparter och för oss är industrin något att vara stolta över. Då måste vi också visa att vi vill se till att den kan finnas kvar och växa. Efter en lång tid av för höga kostnadshöjningar måste vi nu ta ansvar och träffa en balanserad överenskommelse som ger industrin stärkt konkurrenskraft”, säger Anders Weihe, förhandlingschef på Teknikföretagen i ett pressmeddelande.
Dagens bud kommer från samtliga arbetsgivarorganisationer inom industrin utom Industriarbetsgivarna* , det vill säga Teknikföretagen, Livsmedelsföretagen, IKEM, Trä- och möbelföretagen, SLA, Grafiska företagen och TEKO. Industriarbetsgivarna uppgav under dagen i ett pressmeddelande att de anser att det är för tidigt att lägga ett bud. Totalt finns runt 600 000 anställda på 20 000 arbetsplatser inom industriavtalet.
IF Metall ställer sig kallsinnigt till arbetsgivarnas bud.
– Vi avvisar naturligtvis det här. Men det är fem veckor kvar, så vi fortsätter förhandla, säger Anders Ferbe, förbundsordförande för IF Metall om motpartens bud.
Dessutom, menar Anders Ferbe, saknar arbetsgivarna inom industrin för facken viktiga frågor som deltidspension i sitt bud, samtidigt som de ställt »långtgående krav på försämringar av arbetstider«, enligt fackbasen.
Inte heller köper IF Metallordföranden arbetsgivarnas beskrivning av konjunkturläget och svenska arbetskraftskostnader i förhållande till konkurrerande länder.
– Vi hade en konferens med Medlingsinstitutet förra veckan och jag tycker att de ger bra bevis på motsatsen; enligt dem har löneökningarna inte skadat svensk konkurrenskraft, säger Anders Ferbe.
Enligt Anders Ferbe har Sverige över en längre tidsperiod, runt 20 år, haft högre löneökningar än andra länder, men han menar att det berodde på hög produktivitet. De senaste tre åren har löneökningarna däremot legat »i takt med Europa«, enligt Ferbe.
Arbetsgivarna inom industrin skriver i sitt pressmeddelande att de kan tänka sig ett avtal på ett, två eller tre år med de löneökningsnivåer de föreslår. IF Metall har inget emot länge avtalsperioder, så länge de är nöjda med avtalet.
Arbetsgivarna förespråkar också så kallade processlöneavtal, vilket innebär att lönerna i första hand förhandlas fram ute på arbetsplatserna.
– Vi är inte intresserade av det. Våra medlemmar ska veta vilket utrymme som finns för löneökningar, säger Anders Ferbe, när han avvisar även det förslaget.
* Industriarbetsgivarna är arbetsgivarorganisationen för stål-, metall-, gruv-, massa-, pappers-, sågverks-, byggnadsämnes- och buteljglasindustri samt svetsmekanisk industri. Industriarbetsgivarna företräder nära 1000 medlemsföretag med cirka 90 000 anställda. Källa: Industriarbetsgivarna
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
