CYKELBUDEN Högertankesmedjan Timbro ser ”gigekonomin” som en möjlighet och Almega vill få in de här jobben i den svenska modellen. Nu kommenterar de medieuppgifterna om de usla arbetsvillkoren hos Foodora och Uber eats.
De senaste dagarna har flera medier skrivit om dåliga arbetsvillkor för cykelbuden hos de nya tjänsteföretag som erbjuder hemleverans av restaurangmat i Sveriges större städer.
I DN vittnade Carlos Gomes om hur han blev uppsagd från Foodora via SMS efter att han försökt få ut sjuklön med hjälp av facket.
– Det är som ett skämt, sade Carlos Gomes till DN.
– Jag är helt säker på att det är för att jag har pratat med facket.
I ETC Stockholm intervjuas Solomon, som kommer från ett land i Västafrika. Han bor i en bil och jobbar som cykelbud för Uber eats sedan två månader tillbaka. Hans lön är 1 500-2 000 kronor i veckan efter skatt, säger han, trots att han arbetar 11-12-timmarspass, sex dagar i veckan.
– Det är nästan bara folk som inte kommer från Sverige som jobbar med detta. Jag tror inte att svenskar skulle jobba för så lite pengar, säger Solomon till tidningen.
Högertankesmedjan Timbro är ivriga förespråkare av den här sortens nya jobb, som sker inom det som brukar kallas gigekonomin. Det innebär att uppdrag förmedlas via appar i telefonen till frilansare, eller timanställda med kort framförhållning i schemat.
Siri Steijer, som är ansvarig för arbetsmarknadsfrågor på Timbro, tycker att den här typen av jobb öppnar upp arbetsmarknaden för personer som annars har svårt att få jobb. I ett mejlsvar till Dagens Arena kommenterar hon de anställningsvillkor och lönenivåer som medier har skrivit om.
»Uppenbarligen finns det många som vill jobba som exempelvis cykelbud och med mer flexibilitet är det naturligt att du inte vet vilken lön du kommer ha flera månader in i framtiden. Många som jobbar har dessutom den ställningen att de kan byta jobb om de inte trivs.« skriver Siri Steijer.
Om fackförbunden hade velat hjälpa de som står långt från arbetsmarknaden hade de sett till att »utveckla kollektivavtalen« och sänka trösklarna in på arbetsmarknaden som anställd, resonerar Timbro.
På arbetsgivarsidan uppger Almega att de gärna vill teckna kollektivavtal med de här nya företagen, och Stefan Koskinen, förbundsdirektör på Almega tjänsteföretagen säger att man »träffar« flera av de här företagen. Men han vill inte gå in på om de har förhandlingar och hur långt gångna de är i så fall.
För Almega är det dock självklart att man måste anpassa kollektivavtalen, om de ska vara attraktiva för de här branscherna. Exempelvis skulle OB-ersättningarna bli för höga för cykelbuden om man utgår från hur kollektivavtalen ser ut i många branscher idag, säger Stefan Koskinen.
– Cykelbuden jobbar ju främst när vi andra inte är på jobbet. Högst tryck är det lördag eftermiddag fram till kvällen och då tjänar många en timlön motsvarande en månadslön på 45 000 kronor. Nästan ingen beställer hem mat en måndag klockan 10 eller onsdag klockan 14. Eftersom belastningen ser ut som den gör kan man inte erbjuda heltidsanställning, säger Stefan Koskinen.
Vad som skulle vara en rimlig nivå för cykelbudsföretagen när det gäller löner och arbetsvillkor vill han inte gå in på i detalj. Men det Solomon tjänar för Uber eats »låter väldigt lågt« säger Stefan Koskinen.
– Om man delar en minimilönen i många kollektivavtal på 172 timmar hamnar man på runt 100-110 kronor i timmen. Har man provisionsbaserad lön och hamnar under den nivån i snitt under en längre period bör timlönen justeras upp till minst den nivån, säger Stefan Koskinen.
Sjuklön och försäkring borde vara en självklarhet, tycker han.
– Sjuklönelagen gäller, och alla bör ha en försäkring för eventuella arbetsskador för de anställda. Det kan man ha även utan kollektivavtal, och det kostar cirka 30-40 kronor per anställd och månad, säger Stefan Koskinen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
