JÄMSTÄLLDHET Kvinnor som får en hög post inom politiken eller näringslivet har betydligt större sannolikhet att skilja sig inom tre år, än män som får en liknande befordran. Det visar nationalekonomerna Johanna Rickne och Olle Folke i en artikel i Ekonomisk debatt.
Forskarna Johanna Rickne, verksam vid Institiutet för soical forskning, SOFI, på Stockholms universitet och knuten till Institutet för näringslivsforskning, IFN, och Olle Folke, verksam vid statsvetenskapliga institutionen på Uppsala universitet, har undersökt utfallet av en befordran för kvinnor respektive män när det gäller sannolikhet för skilsmässa.
Underlaget är personer som har varit aktuella antingen för tjänsten som kommunstyrelseordförande, eller kandiderat till riksdagsledamot för något parti. Dessutom har forskarna tittat på kvinnor respektive män som har befordrats till vd inom näringslivet.
När det gäller politikerna har Folke och Rickne särskilt fokuserat på att jämföra kandidater som legat nära att få en politisk topptjänst, så att det snarast är slumpen som avgjort om de kom in i riksdagen eller fick tjänsten som kommunstyrelseordförande – eller inte. Det här för att kunna dra så säkra slutsatser som möjligt om att det just är befordran som påverkar sannolikheten för skilsmässa.
Resultaten visar att mer än dubbelt så många kvinnor är skilda tre år efter att ha fått något av de politiska toppjobben, jämfört med de kvinnor som inte blev befordrade. 10 procent av kvinnorna som befordrats skilde sig inom den tidsperioden. För män märks ingen skillnad alls mellan gruppen som fick toppjobben och de som inte fick det när det gäller skilsmässostatistik.
När det gäller undersökningen av kvinnor respektive män som blev vd, finns inte någon jämförelsegrupp bland de som inte fick posten. Men jämförelsen mellan kvinnor och män på vd-poster visar tydligt att kvinnor som blir vd skiljer sig i betydligt högre utsträckning än män som får samma chefsroll.
Vad ligger då bakom det här? För att försöka hitta faktorer som kan förklara vad som påverkar om ett par skiljer sig eller inte efter att kvinnan har befordrats, har forskarna tittat på tre variabler:
* Åldersskillnaden mellan makarna.
* Fördelningen av föräldraförsäkringen
* Fördelningen av hushållets samlade arbetsinkomster
Bland kvinnor som når toppositioner är 80 procent yngre än sin man, och i genomsnitt har kvinnan tagit ut mer än 80 procent av föräldraförsäkringen i familjen. Folke och Rickne kommer fram till att det är just de här faktorerna – att vara yngre än mannen, och att ha tagit ut mesta delen av föräldraförsäkringen – som ger allra störst sannolikhet för skilsmässa efter befordran.
När det gäller inkomstfördelning inom familjen delar forskarna in paren i tre grupper: ”traditionella”, där mannen tjänar mer än 60 procent av hushållets inkomster, ”tvåförsörjarfamiljer”, där ingen av makarna tjänar mer än 60 eller mindre än 40 procent av inkomsten och ”omvänt traditionella” där kvinnan står för mer än 60 procent av inkomsten. De flesta kvinnor som undersökts lever i tvåförsörjarfamiljer, medan männen lever i traditionella familjer.
Studien visar att allra stört sannolikhet för skilsmässa finns bland befordrade kvinnor som går från att leva i en tvåförsörjarfamilj, till att leva i en omvänt traditionell familj. Där är hela 15 procent skilda efter tre år. Bland män som går från tvåförsörjarfamilj till att bli den som stärker sitt ekonomiska övertag efter befordran är det tvärtom särskilt ovanligt med skilsmässor: bara 3 procent är skilda efter tre år.
Forskarna skriver i sin slutsats att svårigheten att kombinera arbete och karriär blir särskilt påtaglig när det gäller toppjobben:
”Samtidigt som Sverige har infört många politiska åtgärder för att främja tvåförsörjarfamiljen förblir många jobb så krävande att tidskalkylen inte går ihop. När en karriär måste stå i centrum blir det oftast mannens.”
Johanna Rickne och Olle Folke skriver vidare att det ur ett individuellt perspektiv, inte nödvändigtvis är negativt för kvinnan med skilsmässa. Tvärtom finns det mycket som tyder på att det gynnar henne karriärmässigt. Däremot kan det vara negativt för samhällsekonomin att de flesta väljer att leva i relationer som premierar mannens karriär.
”Familjen blir ett stöd i mäns karriär men en källa till stress för kvinnor, vilket gör att samhället misslyckas med att fördela de bästa talangerna till samhällets toppjobb.” skriver forskarna.
De ojämställda skilsmässoeffekterna märks inte för kvinnor som får toppositioner, om de lever i jämställda förhållanden vad gäller ålderskillnad (liten) och har delat hyfsat lika på föräldraledigheten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
