Trångboddheten ökar bland arbetare – ”En tydlig ojämlikhet”

Bostad Andelen trångbodda bland kvinnor och män i arbetaryrken har ökat de senaste tio åren. Nästan var fjärde arbetare uppger att de bor trångt. Det visar nya siffror från SCB. 

Trångboddheten bland befolkningen generellt i Sverige är lika stor som för tio år sedan, omkring 16 procent. Samtidigt ökar den bland vissa grupper. Bland kvinnor och män i arbetaryrken har andelen trångbodda stigit från 17,6 procent 2014 till 23,6 procent 2024. Det är alltså nästan var fjärde arbetare som uppger att de bor trångt i dag. Detta visar den så kallade ULF-undersökningen, undersökningarna av levnadsförhållanden, från SCB.

Även bland ensamstående kvinnor med barn uppger allt fler att de bor trångt. I dag svarar, med felmarginal inräknat, omkring varannan ensamstående kvinna med barn att de bor trångbott.

Martin Grander, docent och biträdande lektor på institutionen för urbana studier vid Malmö universitet, menar att det är viktigt att titta på trångboddheten bland olika grupper och inte bara på hur den ser ut i hela populationen.

– Det finns en tydlig ojämlikhet. Mellan 2016 och 2022 byggdes det väldigt mycket och då minskade trångboddheten generellt bland befolkningen, samtidigt som den ser ut att öka bland de här särskilda grupperna. Den offentliga statistiken utgår från folkbokföringen, men det kan vara många som inte bor på adressen de är folkbokförda på eller som bor i andra hand. Så man får inte hela bilden, säger han.

Påverkar psykisk hälsa

Att trångboddheten ökar bland ensamstående kvinnor och arbetare speglar den bostadssituation vi har i Sverige, menar Martin Grander. Mycket av de lägenheter som byggs i dag är antingen inte tillräckligt stora, eller så är de för dyra för grupper med lägre inkomster.

I en rapport från Riksrevisionen slår myndigheten fast att trångboddheten ökar bland hushåll som uppbär bostadsbidrag. Trots att själva syftet med bidraget är att hushåll med lägre inkomster ska kunna efterfråga rymliga och goda bostäder. Ensamstående mammor är den största gruppen bland de omkring 190 000 hushåll som får bostadsbidrag.

– Det är en i mängden av rapporter som påpekat bostadsbidragets misslyckande att uppfylla de bostadspolitiska målen. Det är många som efterlyser en förbättring av bostadsbidraget. Det är ju ett ganska enkelt problem att lösa, för att bidra till att fler människor får en dräglig boendemiljö och bättre möjlighet att betala sin bostad, säger Martin Grander.

Han framhäver att trångboddhet kan påverka barn och ungas mående och skolresultat när de inte kan dra sig undan för att studera i lugn och ro. Det kan också påverka föräldrarnas psykiska hälsa när de inte kan leverera en god boendestandard för sina barn.

Efterlyser hyresgarantier

Förutom att det som byggs ofta är för dyrt finns det flera hyresvärdar som har strikta inkomstkrav. Och som inte godkänner försörjningsstöd, underhållsstöd eller bostadsbidrag som inkomster. Man kan också fundera över om kösystemet för hyresrätter alltid är ett bra system, påpekar Martin Grander.

– Det är många som står i kö, och de som är i behov av de större och billigare bostäderna kanske inte står först på tur. Nu har en ny lagstiftning kommit på plats som ska göra det lättare för kommuner att behovspröva bostäderna i stället. Det vore också bra med hyresgarantier, att staten eller kommunen går in som garant för att hyran betalas, säger Martin Grander.

Om ingenting görs nu kommer trångboddheten fortsätta att öka bland de med lägre inkomster.

– Det är jag övertygad om. Vi har knappt haft någon nyproduktion på ett år, det är rimligt att tro att det här kommer att börja synas i statistiken, säger Martin Grander.