VAL-ENKÄT Synen på EU:s överenskommelse med Turkiet visar tydliga skiljelinjer mellan partierna. Väntat, anser experterna som beskriver det som »ett kontroversiellt och problematiskt avtal«.
EU ska fördela ansvaret för asylsökande mellan sig, anser majoriteten av partierna i enkätsvaren om Europaparlamentets migrationspolitik – som du kan läsa här: »Frågan är om partierna verkligen står upp för asylrätten«.
EU försöker också samarbeta mer med länder utanför unionens gränser för att hindra asylsökande. En följdfråga från Dagens Arena ställt till de åtta partierna som finns representerade i EU-parlamentet är därför hur en av de mer omdiskuterade överenskommelser som redan finns ska hanteras: EU:s överenskommelse om att människor som flytt till genom Turkiet till Grekland ska transporteras tillbaka.
Överenskommelsen upprättades mars 2016 och har mött stark kritik från humanitära organisationer som Amnesty och Human Rights Watch. Även de två experter som granskar partiernas svar anser att överenskommelsen är kontroversiell.
– Jag tycker att det här avtalet är problematiskt sett ur ett asylrättsperspektiv. Dels för att det kan ses som en inskränkning i asylrätten, dels för att det finns anledning att ifrågasätta om Turkiet lever upp till konventionerna om mänskliga rättigheter. Bland annat i fråga om att människor riskerar utsättas för tortyr, säger Anna Lundberg, professor i välfärdsrätt med fokus på migration och
mänskliga rättigheter vid Linköpings universitet.
Forskaren Bernd Parusel, verksam vid det EU-finansierade migrationsnätverket EMN, håller med om att avtalet är problematiskt.
– Det var det sista halmstrået som EU kunde hitta i slutet av 2015 för att bromsa den stora migrationen, bland annat av syriska flyktingar, via Turkiet till Grekland och vidare norrut till andra EU-länder. Överenskommelsen har spelat en viktig roll ur ett kontrollperspektiv, men har varit kontroversiellt sedan dess bland annat eftersom EU gör sig beroende av Turkiet, säger han, och fortsätter:
– Vi kan också konstatera att överenskommelsen aldrig har fungerat fullt ut som det var tänkt. Det kommer fortfarande ganska många asylsökande till Grekland som inte skickas tillbaka till Turkiet eftersom grekiska domstolar i vissa fall har beslutat att det inte är säkert. Därför blir många asylsökande kvar längre på grekiska öar, ofta under dåliga förhållanden.
Läs alla partiernas svar i åtta brännande EU-frågor här!
Utöver Turkietavtalet tar Bernd Parusel även upp flera andra tveksamheter gällande EU:s försöka att stoppa migration och flykt till Europa.
– Andra typer av samarbeten finns nu också mellan EU-landet Spanien och Marocko och i form av stöd som Italien och EU ger till kustbevakningen i Libyen. Samarbetet med Libyen tycker jag är ännu mer kontroversiellt och problematiskt än Turkietavtalet.
Samarbetet med Libyen inleddes i början av 2017 och går ut på att libyska kustbevakningen stoppar människor som försöker fly över Medelhavet till till Italien eller Malta och återför dem till landet.
I frågan om hur de åtta partierna ser på Turkietavtalet säger fyra partier tydligt ja till att det ska fortsätta som i dag: Socialdemokraterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Moderaterna. Centerpartiet svarar otydligt, men slutsatsen är ändå att den här typen av samarbeten ska finnas även fortsättningsvis: ”Om sådana överenskommelser ändå fortsatt sluts är det avgörande att värna grundläggande demokratiska rättigheter”, anger partiet.
Klart nej till att flyktingavtalet ska fortsätta säger Vänsterpartiet, Feministiskt initiativ och Sverigedemokraterna. Men av helt olika anledningar. V och Fi fokuserar anser att det är fel att sluta den här typen av avtal med ett land som Turkiet. ”Det är ett skamligt sätt för EU att frånsäga sig ansvar”, svarar Fi. Sverigedemokraterna svarar däremot att det här är ”ett exempel på hur intressen inom EU motarbetar varandra”:
»Avtalet bör i stället sägas upp och migrationsfrågan bör i stället hanteras genom ett kvotflyktingsystem på frivillig basis«, svarar Sd. Det får Anna Lundberg att reagera.
– Det inte är ”frivilligt” att avgöra om människor ska kunna söka skydd från krig eller förföljelse. En sedvanerättslig regel inom den internationella rätten är att inget mottagande land får utvisa den som sökt asyl till ett land där personen riskerar att förföljas. Det betyder att även länder som inte har ratificerat flyktingkonventionen anses bundna av den och därmed kan man inte välja bort att låta flyktingar få sina anspråk på en fristad respekterad, säger hon.
Bernd Parusel tror det är väldigt viktigt att hitta långsiktiga strategier och samarbeten om hur hållbara vägar till Europa kan skapas för människor som flyr eller vill arbeta inom EU. Att ta emot kvotflyktingar på frivillig basis kan vara ett viktigt komplement till asylrätten, menar han, men ett kvotflyktingsystem kan aldrig ersätta asylrätten.
Vad gäller europeiska samarbeten med ursprungs- eller transitländer utanför EU menar han att ett ändrat synsätt behövs.
– Just nu handlar dessa samarbeten nästan bara om att förhindra irreguljära resor och skicka tillbaka människor. För att EU ska vara trovärdig i migrations- och asylfrågor behövs en bättre balans. Diskussionen borde också handla om hur vi gör illegal och farlig migration laglig och säker, hur vi ska ta emot människor som flyr och också hur vi öppnar vissa lagliga vägar för arbetskraftsinvandring och för unga som vill utbilda sig inom EU.
En mer hållbar diskussion kring människor som tillgångar skulle ge en öppning till ett mer humanitärt synsätt, menar han.
– Människor kommer alltid att vilja flytta till Europa, inte bara när de behöver skydd utan också för arbete och utbildning. Det är väldigt viktigt att vi hittar sätt att förhindra farliga, irreguljära vägar in i EU samtidigt som vi också skapar lagliga möjligheter till exempel för unga från afrikanska länder som vill utbilda sig, säger Bernd Parusel.
*
Ska EU:s flyktingavtal med Turkiet fortsätta?
Centerpartiet: Centerpartiet vill se en asylpolitik på EU-nivå som förenar humanism med ordning och reda och som är så robust att överenskommelser med tredjeland för att hindra migration inte ska behövas. Om sådana överenskommelser ändå fortsatt sluts är det avgörande att värna grundläggande mänskliga rättigheter.
Feministiskt initiativ: Nej, EU ska inte betala länder som Turkiet för att hålla migranter borta från Europa. Denna politik måste genast upphöra. Det är ett skamligt sätt för EU att frånsäga sig ansvar, och ett sätt att lägga enorma resurser på bevakning och yttre gränser istället för att säkra asylrätten och förenkla möjligheten till en säker flykt.
Liberalerna: Liberalerna anser att det är viktigt att Europa har en human och rättssäker gemensam asylpolitik och en gemensam yttre gräns. Vi vill att Frontex på sikt utvecklas till en gemensam europeisk gränspolis. Flyktingavtalet med Turkiet är i dagsläget en nödvändighet men ska avvecklas så fort som möjligt.
Kristdemokraterna: Det är inte ett optimalt avtal, men i grunden är det en nödvändig åtgärd för att motverka den cyniska flyktingsmugglingen och döden på medelhavet.
Miljöpartiet: Nej. Dels är det en mänsklig rättighet att få komma till ett land och söka asyl, dels ska EU inte överlåta ansvaret för att upprätthålla mänskliga rättigheter till länder som på många sätt visat sig inte klara av att upprätthålla mänskliga rättigheter.
Moderaterna: Vi ser inte skäl frångå det så kallade EU-Turkiet-avtalet, som ska utövas i full överensstämmelse med EU-rätt och övrig internationell rätt. Det bör dock löpande övervägas om detta är en fortsatt bra lösning.
Socialdemokraterna: Ja. Vi fortsätter arbetet i EU och globalt för att få fler länder att ta sitt ansvar för människor på flykt och vi värnar den internationella asylrätten. Biståndet från Sverige och från EU behöver i högre utsträckning stödja människor och regioner där många är på flykt och motverka de bakomliggande orsakerna till att människor flyr.
Sverigedemokraterna: Migrationsavtalet med Turkiet innebär i korthet att Turkiet hindrar migranter från att ta sig till EU i utbyte mot löften om runt 60 miljarder kronor i stöd och att visumkravet för turkiska medborgare slopas i framtiden. Avtalet är ett exempel på hur intressen inom EU motarbetar varandra. Å ena sidan skapar EU:s tvingande asyllagstiftning mycket starka incitament för att resa irreguljärt till EU, å andra sidan betalar EU en auktoritär och instabil granne för att se till att migranter inte tar sig hit. Resultatet blir ett ofantligt slöseri med människoliv, skattepengar och politisk trovärdighet. Avtalet bör därför sägas upp och migrationsfrågan bör i stället hanteras genom ett kvotflyktingsystem på frivillig basis.
Vänsterpartiet: Nej, EU:s flyktingavtal med Erdogans Turkiet ska rivas upp.
Enkät: Ottilia Hammarlund
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
