Räntebesked Torsdagens räntebesked kan bli det första på 1,5 år som inte innebär en höjning. Inflationen har sjunkit från toppen på 10,2 procent till dagens 4,2 procent.
– Det här är det viktigaste räntebeslutet på väldigt, väldigt länge, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv.
Företagen behöver få en signal om att räntetoppen är nådd för att inte lägga varsel, menar chefsekonomen på Svenskt Näringsliv. Ökar arbetslösheten i det här läget kan lågkonjunkturen bli djupgående.
– Ekonomin står inför ett stup och en till räntehöjning kan putta oss utför stupet, säger han.
Signalera fortsatt fara
Men osäkerheten är stor och Daunfeldt tror att Riksbanken höjer igen på torsdagen.
Riksbanken vill troligen signalera att faran inte är över och därmed riskera att försvaga svenska kronan, menar Elinor Odeberg, chefsekonom på tankesmedjan Arena idé.
– Så jag tror att de höjer med 25 punkter.
I nuläget vill varken Odeberg eller Daunfeldt se räntehöjningar för att bekämpa inflationen.
– Det här är en utbudsinflation som faller per automatik. Därför behöver Riksbanken inte höja mer och regeringen skulle kunna vara mer offensiv i sin politik än den var i höstbudgeten, säger Daunfeldt.
Ifrågasätter inflationsmålet
Odeberg ifrågasätter själva målet på 2 procent, som är ett slumpmässigt valt mått satt av centralbankerna själva, enligt henne.
– Vårt största problem är inte inflationen utan konsekvensen av räntehöjningarna. En arbetslöshet på 8 procent nästa år är värre än om inflationen är 4, 3 eller 2 procent.
Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet anser att räntan ska lämnas oförändrad. Han är mest kritisk till vad som hände åren innan. Lågräntepolitiken var ett experiment som slog fel, menar han. Från 2014 till 2022 var styrräntan i Sverige 0 procent eller lägre.
– Ju snabbare hushållen anpassar sig genom att skära bort onödiga kostnader desto snabbare kan ekonomin börja komma tillbaka, säger han.
Lågkonjunktur inget dåligt
Lågkonjunktur är inget dåligt, det är en anpassning som kommer att bidra till en konjunkturuppgång på sikt, menar han.
Men alla har inte onödiga kostnader att skära bort utan lever på marginalen?
– Nej, det är en klassfråga. Det är alltid de längst ned i samhällshierarkin som drabbas hårdast. Det är därför man inte ska hålla på med sådana här experiment som man får städa upp efter sedan. Men det finns ingen enkel väg, säger han.
Viktigast nu är att inflationen sjunker till 2 eller nära 2 procent i slutet av nästa år, menar han. Bakgrunden är fackföreningarnas besked att kräva reallönehöjningar 2024. Lönemärket nästa år är 3 procent, om inflationen ligger på 3 procent blir det tufft att realisera den löneökningen.
Saknar beredskap
Sven-Olov Daunfeldt väntar sig att inflationen har sjunkit i god tid tills dess, redan i november-december i år.
Elinor Odebergs recept mot inflation är ett helt annat än räntehöjningar.
– Man borde gå in i orsakerna till prisökningarna och fråga sig hur beredskapen ser ut för att hålla priset lågt och stabilt på priskritiska varor, som el. Staten behöver dämpa extrema prischocker som slår hårdast mot låginkomsthushåll. Därför behövs det aktiv finanspolitik och sänkta räntor till investeringar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
