corona Kronofogden förbereder sig för fler betalningsförelägganden i spåren av corona. Vräkningar sker enligt vanliga rutiner, men med ökad hänsyn till smitta: »Vill sökande att det ska genomföras en vräkning så har vi ingen möjlighet att säga nej«.
I samband med finanskrisen för drygt tio år sedan märkte Kronofogden en ökning i antalet skuldsatta. En liknande utveckling kan vara att vänta under coronavirusets spridning, då stora grupper redan har förlorat sina jobb och inkomster på kort tid.
– Då fick fler skulder, och framför allt var det fler som skickade vidare sina krav till Kronofogden. Antalet betalningsförelägganden har legat kvar på en hög nivå sedan dess. Det vi kommer kunna se nu i första skedet är fler ansökningar om betalningsförelägganden, säger Max Wallenberg, pressekreterare på Kronofogden.
Förutom att ta emot ansökningar om betalningsförelägganden, hanterar Kronofogden djupt skuldsatta människor som fått hjälp med skuldsanering eller vars skulder betalas av genom löneutmätning varje månad. I sista hand bistår myndigheten också med vräkningar. Hittills har myndigheten inte märkt av att folk inte kan betala sina skulder, men det är någon man väntar sig kan komma att ske.
– Vid årsskiftet hade drygt 102 000 personer löneutmätning, det vill säga att en del av lönen varje månad går direkt till Kronofogden. Och finns det inte pengar längre för att folk förlorar sin inkomst så borde det bli färre. Det ser vi inte ännu, säger Max Wallenberg.
I april kan det visa sig tydligare om människor inte kan betala, säger han. Vid löneutmätning ska man ha kvar samma summa i månaden oavsett inkomst, ett så kallat förbehållsbelopp som ska täcka boende och vanliga levnadsomkostnader. Eftersom arbetsgivaren är den som drar av summan från lönen som skickas till Kronofogden har den ofta koll på eventuell minskad inkomst, och kan justera själv, men vid byte av arbetsgivare eller om man förlorar arbetet måste man kontakta Kronofogden själv.
Kronofogden har de senaste veckorna fått ta emot många samtal och mejl från oroliga människor, som har skulder, och som vill veta hur möjliga, framtida inkomstbortfall kommer att påverka dem.
– Det kan till exempel handla om någon som har ansökt om skuldsanering, men som nu i coronakrisen har tappat merparten av sina inkomster, och som är orolig för hur han ska kunna betala tillbaka, säger Max Wallenberg.
I de här fallen blir det en mer komplicerad beslutsgång, mellan Kronofogden och olika borgenärer, för att hitta en bra nivå i återbetalningsplanen, säger han. Det här eftersom ekonomin hos de som arbetar i de mest drabbade branscherna nu, som transport och besöksnäring, förhoppningsvis har en mer normal inkomst om några månader.
Den som är skuldsatt och får en tillfällig, oväntad utgift, kan ansöka om anstånd med återbetalning på en eller några månader. Men ansökningar om och beviljanden av anstånd har knappt förändrat alls sedan förra året i mars; 2019 beviljades något fler anstånd, medan några fler ansökte i år. Det här är inte så konstigt med tanke på den sorts kris som vi ser nu, menar Max Wallenberg.
– Anstånd handlar om oväntade utgifter, och oron hos människor nu handlar om minskade inkomster, säger han.
Kronofogdens analysenhet har just nu i uppgift att laborera med vilka scenarier som kan inträffa kommande månader, och hur det eventuellt kan påverka behovet av personal. Max Wallenberg påpekar att de som lever under skuldsanering och med löneutmätning redan i dag har »extremt tuffa förhållanden« och att det inte är den gruppen som befaras få det värre:
– Vår oro gäller i första hand att många fler kommer att få skulder hos oss, och därmed tvingas leva under väldigt knappa förhållanden.
När det gäller vräkningar och andra besök i människors hem vidtar Kronofogden försiktighet vad gäller risk för smittspridning, och fler delgivningar än vanligt sker nu på telefon. I övrigt gäller samma villkor för verksamheten som vanligt, med undantaget för målgruppen 70 år och äldre.
– Vi utför inga vräkningar och delgivningar på plats för personer över 70 år. Men som huvudregel ska vi försöka fortsätta med vår verksamhet i så stor utsträckning som möjligt. Vi är garanten för att kreditsamhället i stort ska fungera, säger Max Wallenberg.
Borde det inte finnas skäl att skjuta på vräkningar både av smittoskäl, om personer hamnar på gatan, och av ekonomiska skäl då många har en tuff situation nu? Har ni diskuterat det?
– Det har vi diskuterat, och jag hade kontakt med vår vräkningsförebyggande verksamhet idag, för att höra om fler gör som i Göteborg där allmännyttan skjuter på vräkningar nu. Men vill sökande att det ska genomföras en vräkning så har vi ingen möjlighet att säga nej. I ett så här utsatt ekonomiskt läge kan man bara hoppas att hyresvärdar tänker en gång extra och till exempel inte vräker en barnfamilj.
När det gäller smittorisken säger Max Wallenberg att det finns geografiska skillnader, men att det i Stockholm där det verkar närma sig en peak, kan man hoppas att hyresvärdar tänker efter en extra gång före vräkning.
– Man kan hoppas att man så långt som möjligt försöker lösa problemen med sin hyresgäst, och väntar in i det sista med att kontakta oss.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
