nytt friår Utredningen om ett nytt friår med fokus på kompetensutveckling får tummen ned av LO och Unionen, liksom av Svenskt Näringsliv. »Ett konstlat förslag«, säger Henrik Ehrenberg på Unionen.
I dag presenterade regeringens utredare Anders Wallner ett förslag om så kallad utvecklingsledighet för anställda. Det bygger på att en tillsvidareanställd arbetstagare, i överenskommelse med arbetsgivaren, kan få ledigt från sitt arbete i 3 till 12 månader för att ägna sig åt kompetensutveckling, arbetspraktik, att starta eget företag eller något liknande som anses stärka personens ställning på arbetsmarknaden.
En stor skillnad gentemot det tidigare friåret är alltså att krav ställs på att den som är ledig från sitt arbete ägnar sig åt något arbetsrelaterat.
Den som är utvecklingsledig föreslås få ersättning motsvarande den nivå som skulle ha gällt om personen fått a-kassa.
En utvärdering av det tidigare friåret från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, visade att friåret inte ledde till minskad sjukfrånvaro, men däremot ibland till tidigare pensionering för den som var ledig. För den som fick ett vikariat för någon som var friårsledig kortades däremot tiden i arbetslöshet efteråt.
LO och Unionen välkomnar tanken på att göra det lättare med omställning och kompetensutveckling för arbetstagare, men anser att förslaget har flera fel.
– När det gäller förslaget som läggs idag är jag ganska bekymrad, för jag ser att den stora gruppen med otrygga anställningar lämnas utanför, säger Therese Guovelin, vice ordförande för LO.
I dag finns runt 700 000 arbetstagare som arbetar deltid och/eller på visstidsanställningar, och enligt LO har de minst lika stort behov till kompetensutveckling som tillsvidareanställda.
Therese Guovelin tycker också att anställdas rätt till ledighet måste stärkas, vilket inte är fallet i det här förslaget som kräver arbetsgivarens godkännande.
– I den bästa av världar kommer man överens med arbetsgivaren, men vi tror att det krävs en nedskriven rätt att få det här, säger hon.
LO är också kritiskt till hur förslaget är uppbyggt, med flera olika steg och godkännanden som ska till innan en utvecklingsledighet kan komma till stånd.
Unionen tycker att konstruktionen för utvecklingsledigheten leder fel.
– Det finns en uppenbar risk att arbetsgivare skjuter över ansvaret för kompetensutveckling till individen och staten, vilket riskerar att skapa ännu sämre utvecklingsmöjligheter för den som är anställd. Arbetsgivare kan säga att nu har staten tagit på sig det här, då är det inte vårt ansvar, säger Henrik Ehrenberg, samhällspolitisk chef på Unionen.
Istället vill Unionen att staten tar ett helhetsgrepp tillsammans med arbetsmarknadens parter för att bygga upp ett finansieringssystem för en slags kompetensutvecklingsförsäkring.
– Det känns som att utredningen har haft ett omöjligt uppdrag, nämligen att förena ett friår med kompetensutveckling. Då blir det konstlat, säger Henrik Ehrenberg.
Tanken att utvecklingsledighet kan vara en lösning på stress och dålig arbetsmiljö är helt fel, tycker Henrik Ehrenberg.
– Den här utredningen som nu föreslagit ett nytt friår kom sig av att man ser att människor har en dålig arbetsmiljö, och då var vi väldigt kritiska för man löser ju inte en dålig arbetsmiljö genom att gå hem och sen komma tillbaka till samma ställe, säger Henrik Ehrenberg.
Även arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv kritiserar utvecklingsledigheten, och kallar det för en dyr och »sannolikt ineffektiv insats«.
»Att återigen satsa stora pengar på att ge de som redan har jobb betalt för att vara frånvarande från arbetet, är knappast vad svensk arbetsmarknad behöver«, säger Svenskt Näringslivs arbetsrättsjurist Niklas Beckman i ett uttalande på organisationens hemsida.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
