NYHET Bristande it-system och avsaknad av enhetliga bedömningssystem. Riksrevisionen riktar skarp kritik mot Inspektionen för vård och omsorg – och mot regeringens bristande styrning av verksamheten.
Fyra av tio inspektörer på Inspektionen för vård och omsorg (IVO) anser inte att den egna myndigheten gör tillsyn där riskerna är störst för patienter och brukare. Bland de mest erfarna inspektörerna med mer än 11 år i yrket är siffran ännu högre: sex av tio tillfrågade. Det gäller särskilt inom socialtjänsterna, menar hälften av de socionomer som har tillfrågats av Riksrevisionen under granskningen som presenterades på torsdagen.
– Jag delar väldigt mycket av den här bedömningen, säger Sofia Wallström, som tillträdde som generaldirektör för IVO i juni.
– Det pågår väldigt mycket förändring inom vård och omsorg vilket gör att nya risker uppstår, de här riskerna är inte så synliga och de är ofta väldigt komplexa. I vår tillsyn möter vi bland annat patienter som beskriver hur man ramlar mellan stolar, en vårdgivare släpper innan en annan tar vid. Vi behöver bli mer träffsäkra i att identifiera risker, prioritera bland dem och agera på de största riskerna.
Målet för IVO från 2015 har varit att öka den tillsyn inom vård och omsorg som myndigheten själv initierar utifrån denna riskbedömning. När inspektörerna själva fått bedöma hur många arbetstimmar de ägnar åt vardera ansvarsområde kommer klagomålshantering från allmänheten på andra plats, medan just egeninitierad tillsyn toppar listan över vad de ägnar sig åt tidsmässigt. 48 procent av dem anser att de ägnar mer tid åt egeninitierad tillsyn nu än för två år sedan. Men det är trots det svårt att bedöma om myndighetens egna målsättning har lyckats eller ej, anser Riksrevisionen – eftersom IVO:s digitaliseringsarbete har avstannat under den granskade perioden och it-systemet i sig har varit bristfälligt. Dessutom påtalar Riksrevisionen att det är det svårt få en överblick efter en förändring av hur anmälningsärenden registreras.
Granskningen visar att it-stödsystemet för tillsynsverksamheten brister och egentligen behövde utvecklas redan vid myndighetens bildande 2013, men att det av olika anledningar inte har gjorts.
– IVO ärvde it-system från Socialstyrelsen, som egentligen togs fram för andra uppgifter. Det har bland annat lett till att inspektörerna måste lägga ned mycket tid på manuella sökningar och källkontroll, säger Charlotta von Porat, projektledare för Riksrevisionens granskning.
Sju av tio inspektörer som svarat på Riksrevisionens enkät uppger att de är missnöjda med it-stödet och det system som använts.
– Det är helt klart så att vi inte har haft ett tillräckligt bra it-stöd och att det har varit identifierat sedan start. Det vi har gjort under hösten är att vi har bytt it-plattform, så det är precis i uppstartskedet där vi successivt ska förbättra funktionaliteten, säger Sofia Wallström.
Riksrevisionen riktar även kritik mot att IVO saknar lättillgängliga bedömningsstöd som är enhetliga för samtliga sex tillsynsavdelningar, vilket den anser riskerar leda till olika tolkningar av lagstiftningen när tillsynsärenden ska bedömas. I granskningen uppger Riksrevisionen att många ur IVO:s egna personal har lyft fram det problematiska i bristen på samlad vägledning och praxis utifrån lagar och föreskrifter. Sofia Wallström säger att IVO har väldigt många olika typer av stöd för bedömningar.
– Men självklart behöver vi se över hur vi kommer längre. Det är en balans mellan vad som är förutsebart i bedömningssituationerna och där det fungerar med det bedömningsstöd som Riksrevisionen ser ut att efterfråga – och hur vi i komplicerade och unika fall kan behöva komplettera med stöd i dialog, beredning och samråd. Det är en bredd av saker vi behöver för att nå de effekter vi behöver i enhetlighet och även åstadkomma nytta för de verksamheter vi finns till för.
Riksrevisionens granskning visar att det kräver en hel del arbete för att komma till de målsättningar Sofia Wallström uttrycker. Den konstaterar att IVO »inte lyckats bygga upp en egeninitierad och riskbaserad tillsynsverksamhet i förväntad omfattning och därmed inte fullt ut bedriver en strategisk och effektiv verksamhet.«
Problemen beror enligt granskningen delvis på att regeringen vare sig har varit konsekvent eller långsiktig i sin ekonomiska styrning sedan myndigheten bildades för sex år sedan. Anslagen har varierat och delats ut ett år i taget, vilket bland annat har gjort det svårt att rekrytera personal.
– För att kunna utveckla verksamheten, samt rekrytera och behålla personal, behöver IVO ha stabila ekonomiska förutsättningar. Men regeringens ekonomiska styrning har varken varit konsekvent eller långsiktig, säger riksrevisor Helena Lindberg i ett uttalande.
Sofia Wallström tycker det är positivt att Riksrevisionen påtalar behovet av långsiktig finansiering.
– Jag ser också långsiktigheten och stabiliteten som väldigt viktig, utifrån vad vi vet att vi möter för typ av utmaningar och vad vi behöver åstadkomma för att få mer genomslag och nytta inom vården och omsorgen, säger hon.
Socialminister Lena Hallengren (S) säger i en kommentar till Dagens Arena att hon inte tycker att den ekonomiska styrningen har varit osäker.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
