Presidentvalet i Turkiet Varför vann Erdoğan valet i Turkiet, vad kommer resultatet få för konsekvenser för det turkiska folket och vad innebär det för Sveriges Natoansökan? Frilansjournalisten och Turkietkännaren Bitte Hammargren svarar på tre frågor om valresultatet i Turkiet.
Vad betyder Erdoğans vinst för Turkiet och världen?
Det här betyder att autokratin cementeras ytterligare. Det blir tydligt när man ser vilka som var snabba med att gratulera Erdoğan till valsegern. Putin prisade honom för att han bedriver vad han kallar ”självständig utrikespolitik”. Trump och Orbán var också snabba med att gratulera. Autokrater och populister flyttar fram sina positioner i världspolitiken.
Inrikespolitiskt är det triumfartat för Erdoğan som kan förbereda republikens 100-årsjubileum genom att överskugga landsfadern Atatürk. Mer makt kommer att koncentreras kring presidentpalatset och Erdoğan kommer ytterligare att krympa utrymmet för fri opinionsbildning och korruptionsbekämpning. Det är också illavarslande för alla politiska fångar och kommer att påverka kvinnorörelsen negativt då det finns risk för att skyddet för våld mot kvinnor försvagas. Efter detta val och med en författning som koncentrerar så mycket makt till presidenten liknar Turkiet i dag de centralasiatiska autokratierna.
Vad är de främsta orsakerna till att Erdoğan vann valet?
Han vann som väntat inlandet och Svartahavskusten men även i jordbävningsområdet, vilket var en chock för oppositionen. Trots korruption, byggfusk och sena hjälpinsatser så valde folk ändå att rösta på Erdoğan. Det lyssnade på hans löften om snabb återuppbyggnad. Men det visar sig också att hans satsning på identitetspolitik, där han smält samman sunniislam med turknationalism, gått hem.
Skrämselpropagandan mot oppositionen har också fungerat. Han har upprepat att oppositionsledaren skulle vara i händerna på terrorister utan att presentera några bevis. Men eftersom medierna styrs av Erdoğan så har han kunnat övertyga många om detta. Han har också försökt använda sig av religiösa familjevärderingar och satt hbtqi-stämplar på oppositionen i syfte att försvaga den.
Hur kommer det här att påverka Sveriges förhandlingar om Natomedlemskap?
Erdoğan vill visa att man inte behandlar Turkiet hur som helst. Den ambitionen har inte minskat. Han skulle med detta valresultat i ryggen kunna visa sig statsmannamässig och godkänna Sverige. Men det är mer troligt att hästhandeln kommer att fortsätta. Innan han släpper Turkiets spärr mot Sverige vill han få ut någonting inför Nato-toppmötet i Vilnius i sommar.
Att Turkiets utrikesminister har ställt in sitt planerade möte med Tobias Billström den här veckan är ett tydligt exempel på hur president Erdoğan fortsätter att hålla Sverige och Natos utvidgning på halster. Han tänker inte släppa sitt veto lättvindigt. Nyckeln finns i USA, menar jag. Med de regionala stormaktsambitioner som Erdoğan har behöver han uppgradera det turkiska flygvapnet, primärt genom förvärv av nya amerikanska F-16-plan och ny mjukvara till de befintliga.
Men de stora länderna i Nato kan också sätta press på Ungern och Turkiet om de fortsätter att hindra utvidgningen av Nato. Nu när Turkiets ekonomi blöder kan investeringar vara en morot för andra Natoländer att använda sig av.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
