I en orolig ekonomisk tid pågår förhandlingar om omställningen för de som blir av med sina jobb. En nedprioritering av principerna i las ligger på bordet, något som skulle drabba arbetare hårdare än tjänstemän.
Efter 20 trivsamma år på Silva, företaget vars kompasser Sveriges alla orienterare någon gång har hållit i sin hand, ställdes Christer Svensson i våras inför ett fullbordat faktum. Efter ägarbyten och omorganiseringar fanns inte längre hans jobb.
Arbetsgivaren kunde erbjuda andra lösningar, men arbetsinnehållet skulle aldrig ha matchat Christer Svenssons kunskaper och ambitioner. I stället tackade han ja till ett erbjudande om avgångsvederlag och hjälp med omställning.
Från arbetsbrist till aktiebolag
Det är en kylslagen novembermorgon i Nytorps industriområde. Himlen är klar, men solen har ännu inte lyckats kämpa sig upp över träden. Frost glänser på parkeringen som omges av ett tiotal brunorangea verkstadslokaler.
Christer Svensson låser upp porten och sätter igång kaffebryggaren. Sedan demonstrerar han den patenterade produkt, ämnad att hjälpa jägare att sikta, som han och kollegan Bertil Rydegren snart ska börja sälja genom företaget Aimsport Sweden.
– De första exemplaren till butik anländer från fabriken i Kina om tre veckor!
När Christer Svensson hade beslutat sig för att lämna Silva kom han i kontakt med Trygghetsrådet (TRR), en stiftelse som drivs av fack och arbetsgivare, och som hjälper tjänstemän vid uppsägning. I Christer fall gick allt som på räls. Från arbetsbrist till en väldig massa arbete på ett drygt halvår.
– Hjälpen har varit guld värd. TRR:s kontaktnät har möjliggjort för oss att slipa affärsplanen, hitta finansiering, och ja, komma igång helt enkelt.
Christer Svensson är ett av många exempel på lyckad omställning vid arbetsbristsom TRR kan framhålla. Flera gör som Christer Svensson och startar ett företag.
Arbetsbristens konsekvenser skiljer sig
Den pågående europeiska finanskrisen kommer med hög sannolikhet få till följd att efterfrågan sjunker framöver. Över 70 procent av den svenska exporten går till Europa. Frågan är hur många i Sverige som blir av med sina jobb, när det glesnar i orderböckerna hos industrin och dess underleverantörer. När arbetsbrist uppstår.
Både arbetare och tjänstemän riskerar att förlora jobben. För Christer Svensson fungerade omställningen bra, en erfarenhet han delar med många andra som tar del av de partsgemensamma omställningsmöjligheter som finns.
Men arbetare och tjänstemän har olika förutsättningar.
– En arbetare är skyldig att utföra allt arbete som han eller hon anvisas av sin arbetsgivare, om han eller hon har kompetens för det arbetet. Tjänstemännen har ett annat befattningsskydd. Vid arbetsbrist får det konsekvenser, säger Sofie Rehnström, jurist på LO.
Konsekvenserna Rehnström syftar på är att synen hos arbetare och tjänstemän på turordningen blir olika.
När en arbetsgivare behöver säga upp personal på grund av arbetsbrist, upprättas en turordning. Principen som råder, enligt lagen om anställningsskydd (las), är att den som har kortast anställningstid hamnar längst ned i turordningen. Arbetsuppgifterna som i fortsättningen ska utföras fördelas sedan på de som blir kvar.
Men riktigt så enkelt som ”sist in – först ut” är det inte i alla lägen. En tjänsteman har inte alltid skyldighet att utföra vilket arbete som helst. Det beror på att tjänstemannayrken ofta kräver specifika kvalifikationer, vilket kan leda till att fler än en turordning upprättas – så kallade turordningskretsar.
Turordningskretsar baseras på de olika kvalifikationskrav som finns för olika tjänster på arbetsplatsen, och hur organisationen är uppbyggd. Om exempelvis en ekonom har kortare anställningstid än en ingenjör på samma arbetsplats, kan ekonomen ändå bli kvar, eftersom ingenjören inte kan väntas ta över ekonomens tjänst.
Konsekvenser för synen på turordningsreglerna
LO och PTK, en samverkansorganisation som utgörs av 26 fackförbund som i sin tur organiserar tjänstemän, har så kallade omställningsavtal med Svenskt Näringsliv. Tanken är att de som blir av med jobbet ska få professionell hjälp att hitta ett nytt. På tjänstemannasidan finns TRR, som Christer Svensson fick stöd av. För arbetare finns en motsvarighet, Trygghetsfonden TSL.
Samtidigt som avtalsrörelsen pågår för fullt, förhandlar arbetsgivarna och facken om nya omställningsavtal. Turorningsreglerna i las är en av knäckfrågorna. Svenskt Näringsliv vill göra förändringar.
– Allt förändras fortare. För företag blir det viktigare att kunna behålla de som är viktigast för verksamheten. Det syns i omställningar som görs på tjänstemannasidan, där avtalsturlistor är mycket vanligare än på LO-sidan, säger Christer Ågren, vice vd för Svenskt Näringsliv.
Hur påverkar den utvecklingen utformningen på omställningsavtalen?
– Jag tror att samhället behöver bättre omställningsförmåga. Vi har sagt att vi är beredda att ta på oss att utveckla den omställning som i dag gäller inom TRR, genom att inkludera nya grupper och fördjupa omställningen för de som i dag blir uppsagda.
Vilka grupper tänker du på?
– Vi har öppnat för att förhandla om de grupper som blir uppsagda på grund av hälsa, och de som är visstidsanställda. Fördjupningen kan exempelvis handla om fördjupade utbildningsmöjligheter.
Hur kan det se ut i praktiken?
– Det ska vi förhandla om, så det kan jag inte säga nu. Men vi har ju pratat med PTK om det här underhand, säger Christer Ågren.
Skarpt läge våren 2012
De konkreta förhandlingarna om omställningsavtalen kommer inte att gå in i ett skarpt läge förrän någon gång under våren 2012. Men det går att skönja vissa mönster.
På PTK:s hemsida står följande att läsa, under rubriken ”Förbättra omställningsavtalet”:
För att möjliggöra att arbetslivet blir mer utvecklande och tryggt behöver PTK också vara beredd att ompröva dagens regelverk kring uppsägning och omställning.
Vad innebär det? Dagens Arena frågade PTK.
– I förhandlingarna om omställningsavtalet driver vi att den omställning som TRR står för, som fungerar bra, även ska omfatta de visstidsanställda och personer med ohälsa. Arbetsgivarna vill förändra i turordningen. När vi då sätter oss ned måste vi vara beredda att prata även om deras krav, säger Niklas Hjert, ordförande för PTK:s förhandlingschefsgrupp.
– För oss är det viktigt att det system som kommer på plats är rättssäkert och går att pröva, att det inte är godtyckligt. Dessutom måste det vara förutsägbart. I dagens system saknas ibland förutsägbarhet – den enskilde anställde har svårt att veta vad som egentligen gäller, säger Niklas Hjert.
Sist in – först ut, är det mindre giltigt för tjänstemän i dag?
– Det har aldrig varit så på tjänstemannasidan, eftersom tjänstemän inte är utbytbara mot varandra. Därför är avtalsturlistor är vanligt förekommande. En lösning med Svenskt Näringsliv kommer på något sätt innehålla anställningstid som kriterium.
Svenskt Näringsliv vill att arbetsgivare i en situation av arbetsbrist ska, som Christer Ågren formulerar det, kunna ”behålla den bemanning som krävs för att ratta verksamheten så effektivt som möjligt”. I det ingår inte bara formella kvalifikationer.
Ett nytt kompetensbegrepp
Här finns kärnan i hur arbetsmarknaden just nu utvecklas. Begreppet ”kompetens” får en bredare definition. PTK:s Niklas Hjert vill inte ”i nuläget resonera kring hur eventuella lösningar kan se ut”, men påpekar att kriterierna inte får bli ”för subjektiva”.
Enligt Sofie Rehnström finns det en fara för LO-anslutna om kompetensbegreppet vidgas.
– I praktiken kan ”rätt kompetens” innebära krav på att en person ska kunna ”fysiskt stå upp en hel dag”. Det riskerar att bli väldigt subjektivt, något som drabbar exempelvis äldre anställda.
Sofie Rehnström påpekar att las har flera syften. Dels handlar det om trygghet för den enskilde arbetaren och tydliga spelregler för parterna. Men de handlar också om ett samhällsintresse.
Enligt Sofie Rehnström motiverades förarbetena till bestämmelsen om turordning i första hand med att äldre som blir arbetslösa har mycket svårare än yngre att få ett nytt jobb. Arbetslösheten riskerar bli permanent. Dyrare för samhället, med andra ord.
– Dessutom är det mindre stigmatiserande att bli uppsagd som en konsekvens av turordningsregler, när man ska söka nästa jobb. Den som får gå på grund av bristande kompetens får en svårare situation, säger Sofie Rehnström.
Ofta hävdas det att las står i vägen för en dynamisk arbetsmarknad. Fackförbund, både tjänstemän och arbetare, framhåller då snabbt att las är dispositiv – det vill säga förhandlingsbar. Tjänstemännens många avtalsturlistor visar att utformningen av las är ett mindre problem för tjänstemän än för arbetare – det fungerar ändå annorlunda i praktiken.
Om ett nytt omställningsavtal på tjänstemannasidan innebär ett bredare kompetensbegrepp, och större möjligheter för arbetsgivarna att själva välja vilka som ska få vara kvar vid arbetsbrist, är det en negativ utveckling i LO-kollektivets ögon. Förutsatt att arbetarna inte också får något i utbyte i sitt avtal, vill säga.
Men allt det här ska det, som sagt, förhandlas om.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
