“Underhållsarbetet måste tas tillbaka i egen regi”

Oron och frustrationen över den svenska järnvägens skick växer inom Trafikverket. “Det här är ännu ett exempel på att det finns allvarliga problem”, säger Anders Ygeman (S), till Dagens Arena.

I januari spårade ett godståg ur i Huddinge. Det var andra gången på kort tid som ett tåg spårat ur på kort tid i Stockholmsområdet. Ingen person skadades men olyckorna återaktualiserade diskussionen om bristen på underhåll av den svenska järnvägen.

I dag rapporterar Sveriges Radio om en ökande oro hos Trafikverkets medarbetare. Ekot har tagit del av en intern-chat där personalen skriver hur ledningen inte lyssnar på deras varningar. Konsekvenserna kan bli ödesdigra, menar de. ““Vi känner en stor frustration och har oroat oss för att den negativa utvecklingen pekar mot fatala urspårningar”, skriver en person.

– Det är oroande såklart, säger socialdemokraten Anders Ygeman, ordförande i Trafikutskottet, till Dagens Arena.

– Vi har sett flertalet exempel på att det finns brister i underhållet av järnvägen. Senast var det riksrevisionen som riktade allvarlig kritik mot den. Det här ger ytterligare stöd för det riksrevisionen kom fram till: att det finns allvarliga problem med underhållet av järnvägen, säger han.

Såväl regeringen som oppositionen, Trafikverket och facket är överens om att underhållet av järnvägen är eftersatt. Men hur allvarlig situationen är svårt att säga, menar Anders Ygeman.

– Det finns en hyfsad bild av vad som behöver göras, men regeringen har delat upp ansvaret på olika entreprenörer och helt avvecklat Trafikverkets egen verksamhet. Det finns ingen på Trafikverket som inspekterar den egna banans status i dag, och eller som kontrollerar huruvida entreprenörerna har utfört arbetet eller inte.

Finns det ingen sammanhållande bild av statusen på den svenska järnvägen?
– Den är i alla fall för svag. Det finns ingen självständig kunskap. Regeringens egen utredare, Gunnar Alexandersson, pekar på risken att det byggs upp privata kunskapsmonopol. Den som beställer jobbet vet mindre än den hon beställer av. Då är det svårt att vara en professionell beställare.

Vilka insatser borde prioriteras?
– Det finns lite olika bilder av det. Men det viktiga är att få en sammanhållande underhållsorganisation. Det är därför som jag och Stefan Löfven presenterade förslaget om att ta tillbaka underhållsarbetet i egen regi, så att man faktiskt vet hur skicket på rälsen är och kan samordna åtgärderna.

För två år sedan föreslog alliansregeringen den största satsningen på järnvägsunderhåll någonsin. Under perioden 2014–2025 kommer 86 miljarder kronor att investeras i drift och underhåll av befintligt system, samt i nyinvesteringar. Anders Ygeman säger att satsningen kommer för sent.

– De har gjort den största satsningen, men de ska genomföra den mellan 2014 och 2025. Den har inte gjorts än. Regeringen började med att skära ned på järnvägen. Anders Borg sa att Sverige har överinvesterat i järnvägen. Och i Maud Olofssons bok skriver hon att Reinfeldt höll emot satsningar på järnvägsunderhåll.

– Nu höjer man anslagen för järnvägen för perioden som kommer efter höstens val, men det är uppenbart för alla att de senaste åtta åren inte har lett till att den svenska järnvägen är i ett bättre skick än den var för åtta år sedan – snarare tvärtom.

Har man som tågresenär i dag anledning att känna oro?
– Trots att den svenska järnvägen är i ett sämre skick än den borde vara så är den ett säkert sätt att färdas på. Men jag menar att man måste vidta åtgärder nu så att man inte hamnar i den situation som man gjorde i England.

I början av 2000-talet inträffade flera tragiska tågolyckor i England där flera människor skadades och förolyckades.

– I efterhand kom man i domstol fram till att olyckorna berodde på misskötsel från de privata entreprenörerna. Då förde man in allt i en gemensam underhållningsorganisation igen. Situationen i Sverige och England skiljer sig åt, men det finns analogier att dra, säger Anders Ygeman.