Nyhet Sysselsättningen bland unga vuxna minskar. Nu har forskare kopplat tidiga psykiska problem till utanförskap. Större insatser i utbildningen kan vara lösningen.
Ungefär 150 000 unga varken jobbar eller studerar i Sverige. Arbetslösheten ökade till 11,4 procent under 2020 bland unga. Detta enligt statistik från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).
Stephanie Plenty, docent i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI) har forskat om orsakerna i en studie publicerad av Stockholms universitet. Hon menar att tidiga psykiska problem leder till sämre betyg, vilket i sin tur bidrar till utanförskap. Det kan vara en av anledningarna.
– Det finns en stor grupp som har det jättesvårt med övergången till vuxenlivet. Vi ser att psykisk ohälsa är högre bland dem, än de som jobbar eller studerar, säger Stephanie Plenty.
Den tidigare forskningen visar redan på allvarliga konsekvenser för de med tidiga psykiska problem. Risker som lägre betyg, lön, högre benägenhet av bidrag, sjukskrivningar och arbetslöshet. Stephanie Plenty menar att deras forskning är viktig. Den tar ett bredare grepp om hur unga hamnar i kläm.
– Det handlar inte bara om arbetslöshet. Vi har använt på begreppet NEET, på svenska heter det UVAS. Alltså unga som varken arbetar eller studerar. För unga vuxna behöver man inte ha ett jobb än. Många pluggar på något sätt.
Studien följde över femtusen elever från fjorton års ålder till att de blev tjugoett. För att ta reda på hur skolresultaten påverkade elevernas möjligheter till arbete eller utbildning var 129 skolor delaktiga. Det stora urvalet av skolresultat kombinerades med enkätsvar om psykisk ohälsa. Stephanie Plenty berättar att de fokuserade på interna problem, känslomässiga, och externa problem, beteendemässiga.
– När det gäller känslomässiga problem, alltså problem som är riktade inåt. Då frågade vi fjorton- och femtonåringar hur ofta de känner sig oroliga, ledsna, har ångest eller har somatiska symtom som huvudvärk, magont eller sömnproblem, säger hon och fortsätter:
– Sedan har vi beteendeproblem. De syns utåt, så att säga. Vi frågade ungdomarna om de förstör saker som inte är deras, bråkar med lärare, stjäl från butiker eller annat typiskt stökigt beteende som påverkar andra.
Stephanie Plenty berättar att i genomsnitt var det ungefär sex procent av män som hamnade i utanförskap. De som rapporterade låg frekvens av beteendeproblem hade tre procents risk att hamna i utanförskap. Medan de med hög frekvens hade nio procents risk.
– Vi såg bland unga män, som rapporterade att de hade minst ett eller fler beteendeproblem i månaden, att de löpte större risker sju år senare. När de blev unga vuxna. Men när vi kollade på de männen med känslomässiga problem, såg vi att det inte fanns någon koppling till utanförskap. Det var beteendeproblem som spelade stor roll för unga män. Och för kvinnor var det tvärtom. Det var ganska märkligt tyckte vi, säger Stephanie Plenty.
Hade man beteendeproblem som ung kvinna var det inte kopplat till risker, men känslomässiga problem var kopplat.
– Det är vanligare bland unga kvinnor att ha känslomässiga problem, som depression och ångest. Vi vet inte varför, det krävs mer forskning. Men vi kan konstatera att starka känslomässiga problem spelar roll för att kvinnor riskerar att hamna i utanförskap, och beteendeproblem spelar roll för män. Det behöver man kolla på i framtiden, säger Stephanie Plenty.
De som rapporterade låg frekvens känslomässiga problem bland kvinnor var det två procent i risk att hamna i utanförskap senare. De som rapporterade hög frekvens var upp till åtta procent.
– Det kanske inte låter så mycket med åtta eller nio procent. Men relativt till de lägre frekvenserna, är det stor skillnad. Det är mycket högre risk, säger Stephanie Plenty och fortsätter:
– Man riskerar att hamna utanför systemet med känslomässiga och beteendeproblem. Man får svårt att klara skolan, desto svårare blir det att klara av gymnasiet. Och det är kopplat till att man inte lyckas hitta jobb, möjlighet till utbildning eller vägar in i samhället.
Med den nya forskningen hoppas Stephanie Plenty att tonåringar kan få bättre chanser, genom att fångas upp tidigt:
– Vi måste ta ungas psykiska hälsa på allvar. Det handlar inte bara om de som får diagnos. Vi behöver hjälpa de i skolan så de kan gå ut högstadiet i första steget. Sedan ta gymnasieexamen. Åtgärder som vi kan ta till så tidigt som möjligt kommer hjälpa. Vi ser att de som är i utanförskap i tjugotvå års ålder har haft problem i många år. Vi behöver försöka styra dem i rätt väg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
