Nyhet Ny studie visar att unga inte mår så dåligt, trots coronarestriktioner. Men vi behöver vara vaksamma på de som kan ha tagit skada, menar forskare.
En färsk internationell studie visar att ungdomar är väl anpassade till restriktionerna som kom förra året. Mer än 5000 unga från USA, Vietnam, Serbien, Marocko och Sverige vittnade om att deras mående generellt sett inte påverkats av pandemin. Nóra Kerekes, som har lett studien. har fått en ny bild av de unga:
– Det man kan säga om Generation Z är att de är otroligt uthålliga. De har en extrem kraft att anpassa sig vilket betyder att de har bra och stabila rötter som de växer upp med. Många vara rädda att sociala medier skulle öka depression och stillasittande. Men en tredjedel av ungdomarna har faktiskt ökat fysisk aktivitet och majoriteten har inte signalerat ökad depression eller oror under Covid-restriktioner.
Nóra Kerekes berättar att tidigt i pandemin var forskare och experter oroliga inför konsekvenserna för ungdomarna. Man såg risker kring depression, utsatthet och högre användning av substanser. Men resultaten motbevisade deras farhågor.
– Många professionella, även jag, var rädda för att pandemins restriktioner skulle påverka ungdomarna negativt, som det ofta gör i krissituationer. Men ungdomarna har klarat det bättre än vad vi trodde. De kunde ställa om snabbt och effektivt till online-världen.
De flesta ungdomar svarade att förhållandet till familjer, vänner och vardagen var relativt oförändrad i jämförelse med tiden innan pandemin. Studien visar även att alkoholanvändningen minskade och att ungdomarna upplevde att de hade mer tid till saker som de inte hunnit med innan.
Men det finns skillnader mellan könen, enligt Nóra Kerekes:
– De kvinnliga ungdomarna upplevde mer psykisk stress. Jag vill inte generalisera för mycket och vi har inte analyserat datan från detta perspektiv ännu, men det kan vara kulturella förväntningar. Roller som leder till ökad upplevd stress hos unga kvinnor.
Nóra Kerekes poängterar även att det finns en minoritet som tagit skada.
– Det finns en andel ungdomar som blev starkt negativt påverkade i alla länder. Men i lägre utvecklade länder ser vi mer psykiskt lidande, mer ångest och depression. Så det finns ett tydligt samband med socioekonomisk utveckling av ett land och psykisk hälsa.
När det kommer till Sverige behöver socioekonomisk utsatthet beaktas, menar Anna Sjögren som är nationalekonom och verksam forskare på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU). I en studie som publicerades tidigare i år menar hon att ungdomar i socioekonomiskt utsatta områden kan ta stor skada av pandemins effekter, särskilt när det kommer till undervisning:
– Vi vet att det är ganska stora skillnader i hur man ska klara skolan mellan barn som kommer från olika uppväxtmiljöer. De som har tuffare uppväxtmiljöer tenderar också att klara sig sämre i skolan. En del av det är sannolikt direkta konsekvenser av att de har det tuffare hemma.
Arbetet med att fånga upp dessa elever behöver prioriteras av samhällets instanser.
– Medan vi ger beröm till samhället så får vi inte glömma de ungdomar som fick allvarliga negativa påverkningar. Skolorna, vården och sociala tjänster och verksamheter måste vara förberedda att stödja dessa ungdomar, säger Nóra Kerekes.
– Framåt så handlar det om att skolan behöver vara vaksam på barn som har haft mycket frånvaro eller missat mycket undervisning. Och man behöver stötta barn vars kunskapsutveckling har tagit stryk av den här pandemin, säger Anna Sjögren.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
