»Det finns ett jättestort engagemang, men det tas inte tillvara.« Sveriges Kvinnolobby vill öka valdeltagandet bland de som normalt inte går och röstar.
NYHET Bara 51 procent av svenskarna röstade i förra valet till Europaparlamentet, visar statistik från SCB. Och lägst är valdeltagandet bland utrikes födda kvinnor. Det är ett stort problem, anser Sveriges Kvinnolobby, som drivit projektet Rösträtt med syfte att öka valdeltagandet i områden med lågt valdeltagande.
– När vi påbörjade det här projektet trodde vi att det skulle vara jättesvårt att nå ut, det är den allmänna uppfattningen som vi har mötts av. Men det visade sig vara precis tvärtom. Det här är kvinnor som har en massa engagemang och åsikter, men det är ingen som frågar dem om vad de tycker, säger Clara Berglund, Sveriges Kvinnolobbys generalsekreterare.
Under 2018 års valrörelse aktiverade organisationen över 100 demokratiambassadörer i tio städer, som tillsammans nådde 15 000 utrikes födda kvinnor. Ett arbete som gav konkret resultat med ökat valdeltagande i de områden där ambassadörerna var aktiva. Det visar på möjligheterna med den här typen av demokratistärkande insatser i en bred bemärkelse, menar Clara Berglund.
– Det här är en grupp som känner att de inte har samma möjlighet att påverka samhället och att det politiker pratar om inte angår dem. Det är också människor som står längst bort från arbetsmarknaden och har en högre nivå av ohälsa än andra delar av befolkningen. Alla de delar som studier har visat minskar sannolikheten att en person röstar och deltar i den lokala demokratin.
Med den vetskapen finns det ett högre syfte än att kicka igång valdeltagandet att sikta på: att öka det demokratiska engagemanget generellt genom att visa på möjligheterna att göra sin röst hörd och utbilda om politiska rättigheter. Men det krävs ett långsiktigt och hållbart arbete med genomgående jämställdhetsperspektiv, betonar Clara Berglund. Även om många kommuner redan arbetar för att mobilisera demokratiambassadörer stannar det ofta vid tillfälliga satsningar inför allmänna val.
– Vårt råd till partier, valmyndigheten och kommunerna är att verkligen göra riktade insatser i områden där valdeltagandet är lågt och då främst bland utrikes födda kvinnor. Engagemanget finns där, menar hon, att få dem att rösta i EU-valet är egentligen bara första steget.
Metodhandboken Makt att forma samhället och sitt eget liv innehåller lärdomar från flera demokratisatsningar, inte bara projektet Rösträtt. Där finns konkreta råd om allt från att sätta upp målsättningar till att kartlägga behov, utbilda och mobilisera.
– En av våra rekommendationer för politiska partier är att ta fram ett material som passar målgruppen, möta deras behov och anpassa språket till mottagaren. Det gäller i all form av demokratiarbete, att tillgängliggöra politiken, säger Clara Berglund.
Andra råd för att väcka engagemang kan vara att:
- Använda befintliga sammanhang, samarbeta med lokala aktörer och att söka sig till platser där målgruppen redan befinner sig.
- Rekrytera demokratiambassadörer i målgruppen. Det kommer att öppna många dörrar.
- Dela ut intyg och referensbrev till de kvinnor som deltar aktivt som exempelvis ambassadörer. Det ger en möjlighet till fortsatt arbete och engagemang.
- Utforma utbildningar och aktiviteter tillsammans med målgruppen. Lyft frågor som engagerar dem.
- Erbjud barnpassning och kvinnoseparatistiska utbildningstillfällen. Var uppmärksam på eventuell hedersproblematik.
– Mycket handlar om att skapa möjligheter för alla att delta och genom det ge kunskap om varje människas demokratiska rättigheter, säger Clara Berglund.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
