Nyhet Uppsala universitet leder ett forskningsprojekt för att ta fram de bästa batterierna i EU. Projektet har fångats upp av EU-kommissionen som arbetar för ett klimatneutralt Europa 2050.
Battery 2030+, som startades vid Uppsala universitet, är en storskalig satsning inom miljö- och energiforskningen som drar igång nu. Battery 2030+ samlar intressenter från såväl akademi och industri, som politik och samhälle och täcker in hela värdekedjan från mineraler, material, produktion, användning och återvinning.
Projektet valdes ut av EU-kommissionen att kommer ingå i Horizon 2020, som är EU:s största forskningsfinansieringsprogram.
Tanken med projektet är att forska fram ett billigt och miljövänligt batteri som har mer kapacitet än de batterier som finns idag. Tesla är till exempel ett bilföretag som marknadsför sina produkter som miljöbilar då bilarna körs med el lagrade i bilarnas batterier. Men Kristina Edström, professor i oorganisk kemi vid Uppsala universitet som koordinerar projektet Battery 2030+, menar att det finns väldigt mycket man kan göra bättre.
– Tesla använder sig av många små batterier som kopplas ihop till ett stort system, vilket inte alls är så miljövänligt. Det finns otroligt mycket forskning man behöver göra. Batteriet ska gå att ladda fort, ha en lång hållbarhet, gå att återvinna enkelt och vara billigt, säger Kristina Edström.
Lisbeth Dahllöf från Svenska Miljöinstitutet ser positivt på det Uppsala-baserade projektet, men institutet har tidigare kritiserat andra elbilssatsningar.
– Det är bra att man forskar vidare på detta område, och att man ser till hela produktionen. Kan man få hela kretsloppet utsläppsfritt så blir det ett klimatsmart batteri. Om man klarar att öka livslängden så bidrar det till en positiv spiral. Då kan man lagra mer energi.
Dahllöf varnar samtidigt för att batteriproduktionen inte kan öka för snabbt, eftersom att det kan bli en tillfällig brist på till exempel kobolt, och att man måste bli bättre på att återvinna materialen som används i batterierna.
– Metaller är en ändlig resurs.
Återvinner man metallerna så kan man använda dem igen i produktionen.
Under det första året av projektet Battery 2030+ fokuserar man på att formulera en tydlig projektplan och hitta intressenter som är villiga att medfinansiera.
– Det viktiga att beskriva i planen är vad det finns för hinder idag att kunna skapa ett »ultra-high performance-batteri«, och hur man sätter upp ett bra samarbete med andra länder i EU.
Bakgrunden till projektet är lika mycket politisk som det är miljö- och energiforskning. EU har redan reglerat hur mycket koldioxid man får släppa ut, och frågan om dieselskatt och flygskatt är ständigt närvarande. Kristina Edström menar att EU nu börjar ta diskussionen om förnybar energi på allvar.
– Det handlar om att ställa om hela transportsektorn. EU måste kunna konkurrera med framför allt ett antal länder i Asien.
Men att ställa om hela samhället till att bli helt fossilfritt kommer ta lång tid, hur bra batteri man än uppfinner.
– Man har sagt att utsläppen kommer fortsätta öka till 2024, då kommer det kulminera och sedan minska. Omställningen tar lång tid, säger Kristina Edström.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
