Arbetsförmedlingen ha länge larmat om att pengarna för att få nyanlända i jobb inte räcker till. Nu tillför regeringen en halv miljard kronor. Men det är långt ifrån tillräckligt.
Arbetsförmedlingen får 520 miljoner kronor extra för etableringsinsatser för nyanlända nästa år. Det föreslår regeringen i sin budgetproposition.
Samtidigt väntas antalet deltagare i etableringsuppdraget öka kraftigt under de närmsta åren, från 60 700 i år till 83 500 år 2017, enligt Arbetsförmedlingens senaste prognos.
Myndigheten har tidigare larmat om att pengarna för etableringsinsatserna har urholkats under flera år. 2011 hade Arbetsförmedlingen ett anslag på 56 000 per år och deltagare, år 2013 låg det på drygt 31 000 kronor och i år ligger siffran på 23 000 kronor.
Det urholkade anslaget medför flera konsekvenser, enligt myndigheten. Exempelvis innebär det ökade antalet deltagare i etableringsuppdraget att det blir allt färre arbetsförmedlare per arbetssökande.
»Med en sådan utveckling riskerar det individuella stödet att minska, vilket i förlängningen leder till att färre kommer ut i arbete och blir självförsörjande. Tidiga och effektiva etableringsinsatser är nödvändiga för att deltagarna i etableringsuppdraget inte ska riskera att fastna i långtidsarbetslöshet«, skriver man i sin prognos.
Enligt Arbetsförmedlingen behöver anslagsnivån ligga på 31 000 kronor per år och deltagare, det vill säga på 2013 års nivå, för att myndigheten ska kunna bedriva etableringsuppdraget på ett kvalitativt sätt.
Men trots regeringens tillskott på en halv miljard nästa år, stannar anslaget per deltagare på en nivå på strax under 23 000 kronor. Det innebär att Arbetsförmedlingen skulle behöva ytterligare 600 miljoner kronor nästa år för att kunna göra sitt jobb.
Och under 2018 och 2019 krymper anslaget per deltagare ytterligare, ner till 20 629 kronor – trots att regeringen höjer anslagen även under dessa år.
– Det är jättebra att regeringen skjuter till extra pengar men det kompenserar inte för det ökade antalet deltagare, säger Ursula Berge, samhällspolitisk chef på Akademikerförbundet SSR.
– Alla vill korta etableringstiden men man kan inte bara nöja sig med att säga det. Man måste också ha en föreställning om hur man ska göra det. Och ska man korta etableringstiden från 7-8 år till två år så måste man satsa.
Och satsar man inte på etableringen blir konsekvensen att människor inte heller kommer in på den svenska arbetsmarknaden på bästa sätt, enligt Ursula Berge.
– Många kommer visserligen in men efter väldigt lång tid och i yrken de är överkvalificerade för. Det är för långsam matchning och fel matchning. Man ska komma ihåg att för varje akademiker som kommer i jobb så sparar samhället runt en halv miljon kronor per år.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
