Nyhet Det är mellanårsval i USA. Enligt statsvetaren Frida Stranne kan landets hela demokratiska system stå på spel då många republikanska kandidater ifrågasätter valresultatet 2020 och vill hitta sätt att ”stjäla” nästa presidentval.
I dag är det mellanårsval i USA. På spel står partiernas möjlighet till majoritet i senaten och representanthuset, samt den sittande presidenten Joe Bidens möjligheter att få igenom sin politik på federal nivå. I dag har Demokraterna majoritet i båda kongressens kamrar, men vanligtvis brukar ledande parti förlora majoriteten i någon av dem i mellanårsvalet.
– Det mest sannolika scenariot är att Republikanerna får majoritet i en eller två av kongressens kamrar, och kommer att kunna blockera olika reformförslag, säger statsvetaren och fredsforskaren Frida Stranne, på plats i Washington.
Det skulle också påverka Joe Bidens möjlighet att utse en ny domare till Högsta domstolen, som just nu har en konservativ majoritet, framhåller Frida Stranne.
Något som väckt stor uppmärksamhet i USA är Högsta domstolens kontroversiella upprivande av landets abortlagstiftning, Roe vs Wade. Det innebär att det står staterna fritt att förbjuda abort. Beslutet ledde till omfattande protester i landet och även republikanska stater, som Kansas, röstade emot att inskränka aborträtten där. I andra stater, som Kentucky och Louisiana, infördes förbudet snabbt.
– Många trodde att det skulle hjälpa Demokraterna att vinna i mellanårsvalet, eftersom en majoritet av USA är för aborträtten. Många kvinnor, även republikaner, är oroade över utvecklingen, påpekar Frida Stranne.
Men det är inte säkert att det är abortfrågan som kommer att mobilisera människor som annars inte tänkt rösta att gå och göra det, konstaterar Frida Stranne. Frågan har överskuggats av ekonomin och inflationen, som nu står högt på agendan. Och där har Biden låga förtroendesiffror.
Den amerikanska nyhetskanalen CNN uppger att endast 32 procent av befolkningen är nöjda med Bidens hantering av inflationen. Och 36 procent är nöjda med hans hantering av ekonomin i helhet. Frida Stranne menar att många beskyller Bidens politik för att vara orsaken till de höga bensin- och matpriserna.
Men den stora frågan är vilken betydelse mellanårsvalet får för möjligheten att Donald Trump ställer upp i nästa presidentval.
Frida Stranne säger att hon länge har varit av uppfattningen att Trump inväntar resultatet av valet innan han bestämmer sig. Skälet, enligt Frida Stranne, är att han vill se om ”hans” kandidater, de som är uppe för val till kongressen i Washington och som stödjer Trump och hans politik, vinner olika nyckelpositioner i valet nu.
– Det finns republikanska kandidater som tar avstånd från Trump, och som försöker bilda en ny tydlig falang i partiet för en framtid där han inte kandiderar igen 2024. De är i minoritet just nu men hoppas på framgångar. Om Trump känner att folk röstat på de som stödjer honom kommer han att stärkas för att kandidera igen, säger Frida Stranne.
En annan anledning till att Trump inväntar utfallet i mellanårsvalet är att han vill se om det kan bli möjligt att påverka valutgången 2024, menar Frida Stranne. Det kan låta märkligt i en demokrati som USA, skriver hon, men majoriteten av kandidaterna som ställer upp nu ser presidentvalet 2020 som stulet. Får de betydande framgångar stärker det Trumps chanser på olika sätt, menar Frida Stranne.
– Genom att personer som ifrågasätter valresultatet 2020 nu eventuellt väljs in som guvernörer, delstatsåklagare och statssekreterare, vilka har nyckelfunktioner när det gäller valadministrativa procedurer, hoppas Trump att det ska avgöra valutgången 2024, säger hon.
Enligt en undersökning från FiveThirtyEight kommer 60 procent av de amerikanska väljarna ha en förnekare på sina valsedlar. Av totalt 552 republikanska kandidater har man hittat 199 som fullt förnekar resultatet från 2020. Ytterligare 61 kandidater ifrågasätter valutgången.
– Det låter otroligt, men det är flera som vill hitta sätt att ’stjäla’ valet 2024 och se till att Trump ’vinner’, säger Frida Stranne.
Hon nämner också att USA 2020 rödmarkerades på flera demokratiinstituts index och att landet beskrivits röra sig i auktoritär riktning. År 2017, under Donald Trumps presidentskap, blev USA för första gången klassat som en ”bristfällig demokrati” i The Economists demokratiindex, och fortsätter klassas som det även 2021.
– Läget är djupt oroande för demokratins framtid här, säger Frida Stranne.
En annan högaktuell fråga är klimatet. Mellanårsvalet infaller under klimattoppmötet COP27 som pågår nu i Egypten. Nyligen fick Joe Biden igenom, med 51 röster mot 50 (där vicepresident Kamala Harris var utslagsröst), ett stort ekonomiskt paket (Inflation Reduction Act) där 390 miljarder dollar är satta för klimatarbetet. Exempelvis satsningar på ren energi och på att minska koldioxidutsläppen.
Frida Stranne påpekar att en stor majoritet av republikanerna i kongressen på olika sätt blockerat olika klimatinitiativ. Och att många av dem är så kallade klimatförnekare och motsätter sig starkare statliga regleringar på klimatområdet. Det finns, enligt henne, alltså stor risk att de kommer att stifta lagar som strider mot vad internationella avtal försöker att åstadkomma.
– Men även om Demokraterna vinner i mellanårsvalet kommer det inte innebära att alla åtaganden USA behöver vidta kommer att drivas igenom, säger Frida Stranne.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
