Många med utmattningssyndrom eller annan psykisk ohälsa fortsätter att utförsäkras och hamna mellan stolarna. Nu uppmanar juristen Jimmy Laine att de som blivit utförsäkrade på felaktiga grunder tillsammans ska kräva skadestånd från Försäkringskassan.
– Min förhoppning är att de här personerna ska få den upprättelse de är berättigade till, säger Jimmy Laine.
I höstas slogs det fast i en dom från Högsta förvaltningsdomstolen att objektiva undersökningsfynd inte ska vara ett krav för att en patient ska beviljas sjukpenning från Försäkringskassan. Ett krav som gjort att tusentals, om inte tiotusentals, patienter med psykiatriska sjukdomar som utmattningssyndrom, ångest eller depression nekats sjukpenning då det inte varit möjligt för läkaren att göra sådana fynd.
Det juridiska ombudet Jimmy Laine från firman Myndighetsjuridik menar att kravet på objektiva undersökningsfynd i läkarintyget gjort att tiotusentals personer blivit utförsäkrade och nekade sjukpenning på felaktiga grunder. Mellan 2014, när Försäkringskassan införde kravet, och 2020 fyrdubblades andelen som utförsäkras efter 180 dagar.
– Jag har själv en bakgrund i Försäkringskassan och jobbade där i tio år. Anledningen till att jag sa upp mig var för att jag inte kunde stå upp för bedömningarna som gjordes där. Sen startade jag Myndighetsjuridik för att hjälpa personer som har problem med myndigheten, säger Jimmy Laine till Dagens Arena.
Jimmy Laine hade hoppats på att Högsta förvaltningsdomstolens dom om kravet på undersökningsfynd skulle gör det lättare att få sjukpenning beviljad. Men han ser fortfarande ett tydligt mönster att Försäkringskassan ofta nekar och utförsäkrar personer med utmattningssyndrom eller annan psykisk ohälsa.
Då det är många som blivit utförsäkrade på felaktiga grunder har hans firma nu tagit ett initiativ till en grupptalan mot myndigheten, vilket Läkartidningen var först att rapportera om. Firman efterlyser personer som utförsäkrats eller nekats sjukpenning på felaktiga grunder att kräva skadestånd från myndigheten.
– Vi har hittills fått in flera hundra intressenter. Om tillräckligt många har en snarlik bakgrund i sitt ärende kan vi köra igång en process, säger Jimmy Laine.
Nya motiveringar för att avslå och utförsäkra
Det handlar inte bara om personer som blivit utförsäkrade på grund av att undersökningsfynd saknas i läkarintyget, utan även grupper som fått genomgå en aktivitetsförmågeutredning, AFU, och därefter fått ändrat beslut eller avslag.
– Patienter som lider av psykisk ohälsa eller diagnosen ME/CFS kan ha svårt att genomföra testerna. Det är en stor stress inför och under testerna och många blir sängliggande flera dagar efter. Ett stort antal har de facto blivit försämrade, vilken även läkarna har kunnat tillstyrka, säger Jimmy Laine.
Han menar att Försäkringskassan inte har stöd att kräva en AFU när det finns risk för försämring, men att de hotar med att dra in sjukpenningen vilket ställer patienterna inför ett svårt beslut.
– En klient hade fått ultimatum, men hen vägrade att genomföra testet då läkaren sagt att det fanns stor risk för försämring. Vi drev den frågan i förvaltningsrätten och hade en läkare som ställde upp som vittne. Vi vann det målet, säger Jimmy Laine.
Jimmy Laine är mycket kritisk till AFU som en metod att mäta aktivitetsförmåga hos en person med exempelvis utmattningssyndrom eller ME/CFS. Ett stort problem med utredningen är att det endast mäter aktivitetsförmågan för stunden, men inte över tid.
– Vissa dagar kan vara bättre än andra och även en sjuk person kan klara av att skruva ihop en IKEA-hylla eller sortera posten i ett fack i 20 minuter, utan störande stimuli och i en tillrättalagd miljö. Det innebär inte att personen därigenom uppvisat en arbetsförmåga som går att ta tillvara på arbetsmarknaden över tid, säger Jimmy Laine.
Oavsett vad testresultaten visar är det majoriteten som ändå blir utförsäkrade, påpekar Jimmy Laine. I stället för undersökningsfynd har AFU blivit en metod för att motivera ett avslag eller att utförsäkra en person, menar han.
”Det här ska vara Sverige 2023”
En tredje grupp Myndighetsjuridik vänder sig till för grupptalan är personer som blivit utförsäkrade av Försäkringskassan, där domstol efteråt konstaterat att det var felaktigt. Att processa mot en myndighet kan ta upp till två år och under perioden kan personerna vara väldigt ekonomiskt utsatta, framhäver Jimmy Laine. De kan ha blivit av med sin sjukpenninggrundande inkomst, SGI, eller nekats försörjningsstöd av kommunen då de kanske äger en bostadsrätt eller villa.
– Då står de utan inkomst och har hamnat helt mellan stolarna. Deras tillstånd kan också ha försämrats under tiden. Det här ska vara Sverige 2023, det är anmärkningsvärt, säger Jimmy Laine.
Niklas Altermark, docent och biträdande universitetslektor vid statsvetenskapliga institutionen på Lunds universitet, har länge bevakat Försäkringskassan och varit kritisk mot utförsäkringarna. Han är positiv till att Jimmy Laine nu uppmanar utförsäkrade att tillsammans kräva skadestånd av Försäkringskassan.
– Jag har fortfarande inte sett att Försäkringskassan tvingats försvara och förklara varför de menar att det är rätt att ställa krav på att vissa uppgifter ska lämnas i läkarintyget. Ett ytterligare skäl till att jag är positiv är för att det här uppmärksammar hur människor har drabbats av försäkringspolitiken det senaste decenniet, säger Niklas Altermark.
Dagens Arena har sökt Försäkringskassan för en kommentar, men de avböjer. I en skriftlig kommentar till Läkartidningen framhåller Försäkringskassan dock att de redan efter 2019 upphört att ställa krav på objektiva fynd.
– Det tolkar jag som en krishanteringsstrategi från deras sida. Vi som studerat avslagsbeslut vet mycket väl att människor fick avslag eftersom det sakandes objektiva fynd även efter 2019. Det fortsatte under 2020 och 2021, säger Niklas Altermark.
Både han och Jimmy Laine menar att det finns en intern kultur på Försäkringskassan om att ofta gå emot läkarnas bedömning, med utgångspunkt att ”nog finns det alltid något jobb som personen klarar av”.
Hoppas på upprättelse
Även Niklas Altermark menar att AFU-testerna ofta används för att argumentera för att personen i fråga har arbetsförmåga. Han påpekar att i de fall utredningen visar att personen inte har arbetsförmåga struntar handläggaren ofta i utredningen, eller argumenterar för att den inte är giltig.
– Det är lite som att de lyssnar på materialen när de kan användas för att motivera avslag, men är inte lika benägna att lyssna när de går i en annan riktning, säger Niklas Altermark.
Jimmy Laines förhoppning med grupptalan är att personerna som drabbats av felaktiga beslut från Försäkringskassan ska få den upprättelse de är berättigade till.
– Förhoppningen är även att Försäkringskassan ser över sin handläggning och gör mer objektiva och rättssäkra bedömningar, och säkerställer att det finns grund för de beslut som görs, säger Jimmy Laine.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
