SKOLA Stärkt rätt till språkstöd, individuell studie- och timplan och obligatorisk lovskola för elever som saknar godkända betyg i årskurs 8 och 9. Det är några av förslagen från regeringens utredare som ska stärka elever som kommer till Sverige under grundskolans senare år.
Det går dåligt i skolan för nyanlända barn som kommer till Sverige efter att de har fyllt sju år. Bara hälften av de eleverna får godkänt i ämnena matte, svenska och engelska i grundskolan, vilket krävs för att bli behörig till gymnasiet. Och ju färre år i svenska skolan, desto sämre studieresultat. Det här visade bland annat en rapport från Expertgruppen i studier i offentlig ekonomi, ESO, som presenterades förra veckan.
I dag tar 10 procent av skolorna emot drygt 40 procent av de nyanlända eleverna. Regeringen har därför gjort det möjligt för friskolor med kö att ta emot nyanlända elever, och nu vill de arbeta för att få en mer aktiv fördelning av eleverna inom kommunerna, sade utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) under en presskonferens i Rosenbad.
Utredaren Ebba Östlin, till vardags kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka kommun för Socialdemokraterna, har haft i uppdrag av regeringen att ta fram förslag som kan stärka nyanlända elevers möjlighet att lyckas i skolan.
Ebba Östlin sade under presskonferensen att det har skett en större förändring av elevsammansättningen i Sverige, som bara delvis beror på den stora grupp flyktingar som Sverige tog emot 2015. Bland annat har andelen elever med utländsk bakgrund i svenska skolan ökat till 24 procent.
– Det är också tydligt att de nyanlända är äldre än de har varit förut och har en svagare studiebakgrund, vilket påverkar deras möjlighet att tillgodogöra sig skolundervisningen, sade Ebba Östlin.
Ett av de viktigaste förslagen, enligt utredaren, är att varje nyanländ elev ska få en individuell studieplan. Den ska utgå från den kartläggning av varje nyanländ elev som i dag är obligatorisk att göra, men som inte alltid görs. Den individuella studieplanen ska fungera som en »röd tråd« för eleven, särskilt när den byter skola.
– Studieplanen blir ett viktigt verktyg att hålla ihop och skapa kontinuitet, säger Ebba Östlin.
Utredningen föreslår också en anpassad studieplan, där nyanlända elever ska kunna läsa mellan 10 och 12 ämnen. I dag krävs 12 ämnen för att gå vidare till ett studieförberedande program på gymnasiet och åtta ämnen för att läsa ett yrkesprogram.
Syftet med att kunna välja bort vissa ämnen, blir att man kan lägga mer tid på de ämnen där eleven har behov.
– Du ska få samma undervisningstid som alla andra elever i samma årskurs, men man kan göra en prioritering så att eleven till exempel får mer undervisning i svenska eller matematik, så att den faktiskt kan bli behörig, säger Ebba Östlin.
Utredningen lämnar också följande förslag:
* Betyget F ska ersättas av att eleven får ett skriftligt omdöme. Det här för att tydligare kunna beskriva vad eleven faktiskt har åstadkommit, trots att de inte får godkänt, och att motivera vad som saknas.
* För elever som har icke godkända betyg i årskurs 8 och 9 ska det bli obligatoriskt med två veckors lovskola. Skolor ska genom möjlighet att söka statsbidrag uppmuntras att ordna längre lovskola för de elever som behöver det.
* Alla nyanlända elever får rätt till språkstöd på sitt modersmål i undervisningen, istället för att behovet ska bedömas individuellt som är fallet i dag.
* Utvidga rätten till modersmålsundervisning så att det även gäller ensamkommande barn.
De bägge fackförbunden för lärare, Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet, är positiva till de flesta av utredningens förslag. Inte minst när det gäller stärkt rätt till språkstöd och undervisning i modersmålet.
– Det finns många undersökningar som visar att om man stärker modersmålet så blir det även lättare att lära sig svenska, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund.
Finns det någon risk med att man ger möjlighet att läsa färre ämnen för nyanlända, som då inte får behörighet till alla gymnasieprogram?
– Jag tror det är bra som Anna Ekström (gymnasie- och kunskapslyftsminister (S) reds.anm) föreslog att man kan lägga utbildningen i »paket«. Det vill säga att man kan börja jobba, och senare kan man ta nästa studiepaket för att eventuellt kunna studera vidare, säger Åsa Fahlén.
Hon tror att det finns baksidor också med att nyanlända går alltför länge i skolan.
– Ett problem när man går i skolan lång tid är att man inte blir självständig ekonomiskt, och man missar det här att »bada i språket« som man ofta får när man arbetar, säger Åsa Fahlén.
Lärarförbundet välkomnar att utredningen tar ett helhetsgrepp på nyanlända elevers situation, men är skeptiska till förslaget om individuell timplan.
– Blir det inte att sänka både ambitionen och förhindra framtida yrkeskarriärer? Det kan bli förödande både för individer och för samhället. Vi behöver säkerställa att alla ungdomar oavsett bakgrund kan få tillgång till en gymnasieexamen, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.
Att en lösning kan vara att läsa i steg och kunna bygga vidare på sin utbildning för att få behörighet tror hon inte riktigt på.
– Med utbildningspaket är det ganska troligt att man ändå fastnar i sitt yrke och inte läser vidare, säger Johanna Jaara Åstrand.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
