Skola Mer pengar till kommunala skolor gentemot friskolor, obligatoriskt skolval och förbud för kötid som urval av elevunderlaget är ett par av de förslag som finns med i utredningen »En likvärdig skola« som idag överlämnas till regeringen.
Skolan måste bli mer likvärdig och bättre uppfylla sitt kompensatoriska uppdrag, det slår utredningen En likvärdig skola fast. Idag fåt utbildningsminister Anna Ekström (S) ta emot den nästan 800-sidiga rapporten.
I snart två år har utredare Björn Åstrand sett över hur skolsegregationen i Sverige kan minska.
– Skolan har ett kompensatoriskt uppdrag, att stötta elever så att inte familjebakgrunden ska vara avgörande. Utvecklingen går åt fel håll och måste brytas, säger Björn Åstrand.
Familjebakgrundens betydelse för skolresultaten är stor och har dessutom ökat under de senaste 20 åren. Elever har blivit allt mer uppdelade mellan olika skolor utifrån socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund.
I dag går elever med bättre förutsättningar också går i skolor med bättre kvalitet.
– Alla ska kunna klara skolan och så är det inte idag, säger Åstrand.
Gemensamt skolval
Utredningen föreslår bland annat införandet av ett obligatoriskt skolval, att huvudmännen får ett ökat ansvar för att främja en allsidig social sammansättning av elever, för att kunna ta det ansvaret föreslås att möjliga urvalsgrunder till skolor regleras, så att exempelvis kötid och köplats tas bort.
Obligatoriskt skolval, eller gemensamt skolval som Björn Åstrand kallar det, har länge förespråkats av de borgerliga partierna i riksdagen. Åstrand menar att skolsegregationen till stor del beror på bostadssegregationen men att skolvalet som det idag är utformat bidrar till att förstärka den utvecklingen.
– Det är i dag svårt för huvudmännen att verka för en mer allsidig social sammansättning. Om man designar om skolvalet så kan det svara bättre mot de övergripande målen.
I förslaget ska alla huvudmän ingå och alla föräldrar ansöker om en plats under en bestämd period. Skolverket ska administrera processen och stå för information som ger föräldrar en möjlig chans att göra ett informerat val.
Barn vars föräldrar inte gör ett val ska fortsatt ha rätt till plats på kommunal skola nära hemmet. Om en skola har fler sökande än det finns platser ska det ske ett urval i enlighet med nya regler. I de nya reglerna föreslås bland annat att kötid slopas som möjligt urval för elevunderlag.
»Naiv syn på samhället«
Marcus Larsson, lärare, skyddsombud och utredare på tankesmedjan Balans, tror inte att ett obligatoriskt skolval kommer att leda till en mer likvärdig skola. I utredningen står det en mening som han regerar på: Ett välfungerande skolval kräver att alla vårdnadshavare har kunskap om hur skolvalet går till och vilka skolor som finns att välja mellan.
– Det tycker jag är en ganska naiv syn på hur samhället ser ut idag. Jag tycker en likvärdig skola är samhällets ansvar inte något som den enskilde ska tvingas ta ansvar för och ha koll på. Det fria skolvalet bygger på att alla föräldrar och elever göra ett rationellt val. Jag tror det kommer vara vissa föräldrar som gör de rationella pålästa valen. Bor du i ett område som är tuffare och själv inte har en studiebakgrund då är chansen mindre att du gör det valet.
Johan Enfeldt, socialdemokrat och aktiv i Nätverket för en likvärdig skola, tycker att förslaget om att slopa kötid är väntat och glädjande.
– Det är ett högst rimligt förslag att ta bort kötid som urval. Högutbildade föräldrar är klart överrepresenterade i att ställa sina barn i kö tidigt. Det är det som gör att de stora friskolekoncernerna har en radikalt annorlunda elevsammansättning än de kommunala skolorna har. Det beror på att man genom kötid sållar fram barn till engagerade och högutbildade föräldrar. Det är också därför de är måna om att ha kötid kvar som urvalskriterium.
Utredningens »viktigaste« punkt
Utredningen föreslår också att kommunala skolor ska kompenseras för beredskapen att i alla lägen kunna ta emot nya elever. Det är den punkt i utredningen som både Marcus Larsson och Johan Enfeldt tycker är viktigast.
– Det viktigaste i utredningen är resonemanget om att kommunerna har ett större ansvar än vad friskolorna har och att friskolorna därför inte kan få samma ersättning som de kommunala skolorna. Som det ser ut idag ska friskolorna ha genomsnittet av den kommunala huvudmannens kostnader. Men kommunerna har tillskillnad från enskilda huvudmän ansvar att erbjuda alla barn en skolplats och dessutom ha beredskap att ta emot nya elever. Det medför kostnader. När vi i Likvärdig skola räknade på det där så kom vi fram till att det är rimligt att friskolorna får 80 procent av det kommunerna har.När friskolesystemet infördes var ersättningen 85 procent och en utredning på nittiotalet föreslog justering till 75. Lägre ersättning till friskolor är alltså Carl Bildt-politik, säger Johan Enfeldt.
Friskolornas riksförbund är i sitt remissvar till regeringen kritisk till utredningens förslag att enskilda huvudmän inte längre ska få 100 procent av ersättningen. Utredningen föreslår 8 procent mer till kommunerna.
I en debattartikel i Svenska Dagbladet skriver vd:ar för friskolekoncerner: »Ett av förslaget är att kommuner efter egen beräkning ska kunna göra avdrag på skolpengen för friskolor baserat på kostnader för skolplikt. Men kommunens myndighetskostnad ingår inte i beräkningsunderlaget för skolpengen i dag, detta efter ett förtydligande av Alliansregeringen 2010. När utredningen nu ändå föreslår ett sådant avdrag straffar man elever som väljer en friskola genom en lägre skolpeng. Det är ett grundskott mot likvärdigheten. Dessutom är det ett brott mot lika villkorsprincipen för huvudmännen. Om till exempel 10 procent av skolpengen skulle tas bort för friskolor går ekvationen inte ihop. Det skulle kunna leda till att 400 000 elever blir av med sina skolplatser.«
Behålla vinstmarginalerna
Marcus Larsson är positiv till förslaget gällande skolpengen och tycker att det är bra att kommunerna föreslås få göra avdrag för sina merkostnader, men ser en risk att de stora friskolekoncernerna kommer försökta hitta sätt att behålla sina vinstmarginaler och att det riskerar att generera ett ännu mer homogent elevunderlag.
– Om jag är en stor friskolekoncern och ska försvara en vinstmarginal till aktieägarna så hade jag försökt behålla min totala intäkt. Trots att varje elev är värd mindre, om förslaget går igenom. Då hade jag förstått att jag måste öka på klasstorleken eller minska på antalet lärare. För det är bara så jag kan behålla min vinstmarginal. Kan jag göra det med ett tuffa elevunderlag? Nej antagligen inte. Antagligen måste jag ha ett ännu mindre resurskrävande elevunderlag för att kunna behålla vinstmarginalen. Hur ska de fristående, vinstdrivande koncernerna förväntas ta ett ansvar för det här? Jag tror det är naivt att tro att utländska investmentbolag som har satsat riskkapital i svenska skolor ska ta ansvar för en mer allsidig elevsammansättning.
Även om Marcus Larsson till stor del delar Björn Åstrands problemformulering så är han är skeptisk till om utredningens förslag i realiteten kommer ha så stor effekt på likvärdigheten i skolan, eftersom ramarna för utredningen, enligt honom var för snävt satt från början.
– När man inte tar med “marknaden” och vinstdriften i utredningen så lämnar man den här typen av resonemang och tankar utanför, vilket man också ska göra då det inte är syftet med utredningen.
Johan Enfeldt tycker att en styrka i utredningen är att den inte gapar över mer än vad som är relativt genomförbart.
– Det jag tycker är bra med de här förslagen är att de är genomförbara på rimlig kort sikt. Det krävs inga skatteväxlingar eller utredningar om kommunal skatteutjämning utan här ger man förslag på hur man kan ändra regelverket kring hur man gör urval och gör det möjligt för kommuner att bli kompenserade för sitt fulla uppdrag.
Läs mer: Så fick Sverige världens mest avreglerade skolmarknad
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
