Nyhet I dag överlämnade utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar över sitt betänkande till regeringen. Utredningen föreslår bland annat ökad kontroll och tillsyn, men konstaterar att det behövs mer kunskap om försäkringarnas effekter.
Utredningen om att begränsa privata sjukvårdsförsäkringars påverkan på den offentligt finansierade vården lämnade i dag över sitt slutbetänkande till regeringen. Socialminister Lena Hallengren (S) och den särskilda utredaren Karin Lewin höll pressträff.
– Bakgrunden till utredningen var den oroande utvecklingen. Vi vet att allt fler svenskar har tecknat en privat sjukvårdsförsäkring, individuellt eller genom sin arbetsgivare, för att på det sättet kunna få förtur till offentligt finansierad vård, sade Lena Hallengren.
Hon sade också att utvecklingen hotar grundprinciperna för den svenska hälso- och sjukvården, som säger att vård ska ges efter behov.
– För regeringen är det självklart att värna om de här grundprinciperna. Det ska inte vara möjligt att köpa förtur till vård.
Den särskilda utredaren Karin Lewin, chefsjurist på Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, redovisade vad utredningen har kommit fram till.
– Utredningen har kartlagt och analyserat privata sjukvårdsförsäkringar och vi kan konstatera att det saknas en hel del kunskap om försäkringar. Det saknas också regler som möjliggör en kontroll och tillsyn av försäkringar. Det här gör det svårt att beskriva försäkringar och deras konsekvenser, sade hon.
Utredningen framhäver också att det inte finns några regler vad gäller köer till vården. Och att det inte finns några regler om att man inte får gå före i vårdkön. De begrepp man utgått ifrån är ”vård på lika villkor” samt behovs- och solidaritetsprincipen.
Det finns oklarheter kring dessa begrepp, konstaterar utredningen. Och det behövs åtgärder för säkerställa att principerna följs hos samtliga vårdgivare, offentliga som privata. De menar att regionerna, som är huvudman för all offentligt finansierad vård, inte tar sitt fulla ansvar i dag.
– Nya regler föreslås som handlar om att ställa krav på och kontrollera de privata vårdgivarna som vid sidan av regionen har andra uppdragsgivare, till exempel försäkringsbolag, sade Karin Lewin och tillade:
– Regionerna ska vara skyldiga att reglera olika frågor i avtalen med de privata vårdgivarna. De ska också vara skyldiga att följa upp så att de här kraven följs och vid behov vidta olika former av sanktioner.
Man föreslår också att IVO:s förebyggande arbete ska stärkas. Och att tillsynsmyndigheten får ökad tillgång till uppgifter de kan använda vid tillsyn. Detta genom att det ska gå att samla in uppgifter om finansieringsform av vården i olika register. Patientregistret hos Socialstyrelsen, IVO:s vårdgivarregister samt Skatteverket.
– Utifrån hur utredningens uppdrag är beskrivet och utifrån den kunskap som finns i dag så är utredningens förslag de mest ändamålsenliga, sade Karin Lewin.
Hon lyfte också att förslagen utredningen lagt fram ska ses som ett första steg i regleringen av privata sjukvårdsförsäkringar. Och att det kommer att finnas mer och bättre beslutsunderlag om några år.
Det har kommit kritik mot utredningen inifrån. Dagens Arena intervjuade en av experterna, Mikael Sandlund, ordförande i Delegationen för medicinsk etik inom Svenska Läkaresällskapet, för en månad sedan. Han menade att utredningen läst regeringens direktiv för snävt och missade chansen att verkligen påverka och reglera de privata sjukvårdsförsäkringarna.
– I mina ögon står det i direktivet att beställaren, regeringen, har en farhåga om att privata sjukvårdsförsäkringar kan hota den lagstiftade idén om god och lika vård och vård efter behov. Och att utredningen ska ta reda på om det är så, eller vad kan vi göra så att det inte blir så, sade Mikael Sandlund då.
Läs mer: Kritik mot utredning om privata sjukvårdsförsäkringar
Vad gäller utredningens konstaterande om att det behövs mer kunskap, och förslagen som ska bidra till ett mer effektivt insamlande av det, menar Mikael Sandlund att när det väl finns ett större kunskapsunderlag kan det vara för sent att stävja utvecklingen.
– Det kan hända att när de här förslagen börjar generera möjlighet till att göra trovärdiga analyser så kanske tåget redan har gått. Då kan de här farhågorna som uttrycks i direktivet redan vara verklighet. Då blir det väldigt svårt att reglera, då har det blivit alldeles för stort. Både när det handlar om vilka förväntningar de som har försäkring har på den, och när det gäller anställda och specialister som är verksamma inom den här branschen. Då är det omöjligt att reglera det hela på något sätt, sade han.
Göran Dahlgren, före detta chef vid Socialdepartementets sjukvårdsenhet, har debatterat och skrivit mycket om privatiseringen av vården. Han hade förhoppningar om att att utredningen skulle visa att det är möjligt att stoppa privata vårdgivare, som får offentliga medel, från att ta emot både försäkringspatienter och regionpatienter.
Läs mer: Oro inför utredning om privata sjukvårdsförsäkringar
I en intervju med Dagens Arena igår uttryckte Göran Dahlgren liknande farhågor som Mikael Sandlund. Desto större privata sjukvårdsförsäkringar blir, desto svårare att reglera:
– Då har man redan fått ett löfte och det är inte så lätt att direkt säga att inte deras försäkring gäller. Då faller väldigt många som betalat för en försäkring. Det blir ändå 700 000 som kommer att känna sig lurade.
Utredningen redovisar att i slutet på 2020 hade 690 000 personer tecknat en privat sjukvårdsförsäkring. Mellan 2011 och 2020 ökade antalet försäkringar med 200 000.
– Antalet fortsätter att öka och beroende på vad det nya kunskapsläget framöver visar kan ytterligare åtgärder vidtas, sade Karin Lewin.
Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft den första januari 2023.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
