Överskuldsatta måste få möjlighet att komma tillbaka till ett normalt liv. Skulder som hamnar hos Kronofogden ska preskriberas efter 15 år, föreslår Anna Hedborg i en ny utredning.
I utredningen ”Överskuldsättning i kreditsamhället” som gjorts på uppdrag av regeringen, finns flera förslag på åtgärder för att personer som är överskuldsatta ska få chansen att komma tillbaka till ett normalt liv.
Bland annat föreslås en preskriptionstid på 15 år för skulder som hamnat hos Kronofogdemyndigheten, och 20 år för skulder till privatpersoner eller skulder som uppkommit på grund av brott. En statlig lånegaranti ska hjälpa överskuldsatta att slå ihop små lån till ett större med bättre villkor. Och svårt skuldsatta ska få möjlighet att börja med att betala av lånet utan räntor för att öka möjligheten att över huvudtaget kunna betala lånet.
För att få bättre kunskap om svenskarnas skuldsättning har utredarna samkört uppgifter från Kronofogden och kreditupplysningsföretaget UC med data ur Statistiska Centralbyråns register. På så sätt har man fått fram uppgifter om varje hushåll ner på personnivå.
Utredningen visar att cirka 95 000 personer har haft minst en skuld hos Kronofogden i över 20 år. De flesta – 62 procent, är män, men ensamstående kvinnor med barn är klart överrepresenterad som grupp. Jämfört med andelen i befolkning så utgör de en större andel bland de överskuldsatta hos Kronofogden, berättar Anna Hedborg, tidigare socialförsäkringsminister och generaldirektör för dåvarande Riksförsäkringsverket som lett utredningen.
– Vad som har försatt dem i den situationen vet jag inte exakt. Men att de har det ekonomiskt svårare det vet vi ju på alla möjliga vis. Gissningsvis har många väldigt låga inkomster, särskilt de som har långvarig tid hos Kronofogden, och så är de sjuka och arbetslösa i större utsträckning. Om de inte var sjuka redan innan de hamnade hos Kronofogden så blir de ofta det efteråt visar studier, säger hon.
Det är också många barn som drabbas. Utredningen visar att det är inte mindre än 160 000 barn som lever i hushåll där minst en av de vuxna har en skuld hos Kronofogden.
På frågan om varför de här personerna inte söker skuldsanering säger Anna Hedborg att det vore bättre om alla kunde få det, men så ser inte dagens system ut. Det senaste året fick 9 000 personer möjlighet till skuldsanering av dubbelt så många sökande.
– För att få skuldsanering ställs ganska stora krav. Man ska också ha rätt rejäla skulder till att börja med. Många av dem som har varit med längst har bara små skulder till att börja med. Men det pågår en utredning som ska göra det något lättare att få skuldsanering, berättar hon.
I en fotnot i slutet av utredningen jämför hon överskuldsatta med livstidsdömda mördare som ganska ofta blir benådade så småningom. Samtidigt finns 95 000 personer i Kronofogdens register som lever ett skuldsatt liv sedan mer än 20 år.
– Den som hamnat i en skuldsituation på det här sättet har ingen makt över sin egen tillvaro. Först tappar man kontrollen över sin ekonomi och så småningom över sitt liv. Det är lite beroende på hur man är, men det är en väg man riskerar att hamna i, tror jag.
Anna Hedborg, menar också att det alltid är minst två om ett lån – låntagaren och långivaren – och att den förstnämnde också har ett ansvar att se till att lånet är möjligt.
– Långivaren vet saker som många låntagare har svårt att veta. Om det har gått 15 år och man inte har fått igen pengarna då är man två om det misslyckandet, säger Anna Hedborg.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.