Våld mot kvinnor En ny statlig utredning föreslår att kvinnans hyresrättsliga skydd ska stärkas så att hon kan ta över förövarens hyreskontrakt. Det ska bli svårare för en hyresvärd att säga nej på grund av kvinnans ekonomiska situation.
– Kvinnorna är utsatta för ett förtryck, inte bara fysiskt utan också ekonomiskt, säger utredaren Magnus Hermansson.
Förra året anmäldes över 23 200 misshandelsbrott mot kvinnor över 18 år. I 80 procent av fallen är kvinnan bekant med förövaren och misshandeln uppges ofta ha ägt rum i den gemensamma bostaden.
När kvinnan lämnar sin våldsamma partner, inte sällan tillsammans med barnen, riskerar hon att bli hemlös. Trots att kommunen enligt Socialtjänstlagen är skyldig att hjälpa våldsutsatta kvinnor och barn att få bostad är det endast var sjätte kommun som ger förtur.
Sedan 2014 finns det ett visst hyresrättsligt skydd som ger våldsutsatta kvinnor rätt att ta över sin förövares bostadskontrakt om denne förbrukat sin rätt att bo kvar. Den förra regeringen ville att se över om reglerna kunnat tillämpas och haft effekt och tillsatte därför en utredning för detta förra sommaren.
Ska bli svårare för hyresvärden att neka
Nu har utredningen lämnats över till justitiedepartementet och utredaren Magnus Hermansson föreslår ett par ändringar för att skyddet ska stärkas ytterligare. Den huvudsakliga ändringen handlar om att det ska bli svårare för hyresvärden att neka kvinnan att ta över hyreskontraktet med anledning av hennes ekonomiska situation.
– I dag måste hyresvärden skäligen nöja sig med den nya hyresgästen, vilket går ut på om den kan betala hyran eller inte. Problemet är att kvinnorna är utsatta för ett förtryck, inte bara fysiskt utan också ekonomiskt, och har ofta taskig ekonomi efter en våldsam relation, så att de får hanka sig fram på socialbidrag. Då uppfyller hon inte hyresvärdens krav, säger Magnus Hermansson.
En hyresvärd som inte vill hjälpa kvinnan kan därför säga nej, framhåller Magnus Hermansson. Nu föreslår han att det ska finnas mindre förutsättningar för det, så att kvinnan i större utsträckning kan bo kvar även om ekonomin är dålig.
– Även om kvinnan inte vill bo där långvarigt kan hon åtminstone stanna på bostadsmarknaden och byta till sig en annan hyresrätt, säger Magnus Hermansson.
Ett stort mörkertal
I utredningen har han även tittat på hur domstolspraxis ser ut och hur många avgöranden det finns i hyresnämnderna. Endast 23 stycken har han kunnat hitta, trots att reglerna trädde i kraft för över åtta år sedan. Det beror på, menar han, att det finns ett stort mörkertal då tvisterna ofta löses utan att man behöver gå till domstol.
– Reglerna har en handlingsdirigerande effekt och bostadsmarknadens parter tar hänsyn till dem utan att man går till rätten. Så reglerna fungerar som ett skydd för våldsutsatta kvinnor trots få avgöranden i domstol, säger Magnus Hermansson.
”En viktig verklighetsanpassning”
Jenny Westerstrand, ordförande för Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, är mycket positiv till förslaget om att göra det svårare för hyresvärden att neka en våldsutsatt kvinna.
– Kvinnans hälsa och ekonomi kan påverkas enormt av att leva i en våldsam relation. Det är mycket fokus på stabil ekonomi, men en del kanske inte fått ha ett jobb eller har varit sjukskrivna mycket. Det här är verkligen en viktig verklighetsanpassning av reglerna, säger hon.
Jenny Westerstrand menar dock att regelverket knappt används i dag. Reformen måste därför göras mer känd, understryker hon.
– Ofta pratar man om att kvinnor måste fly och gömma sig för evigt, och att det är riskabelt att ta över bostaden då mannen vet var hon bor. Men ofta upphör våldet när kvinnan bryter sig fri. Det stora flertalet är inte jagade och förföljda. Och om kvinnan vill skulle hon kunna byta bostaden, säger Jenny Westerstrand.
Dagens Arena har sökt justitieminister Gunnar Strömmar för en kommentar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
