V: Avskaffa det fria skolvalet och den fria etableringsrätten

Enkät Vänsterpartiet, Liberalerna och SD vill förstatliga skolan, men det är också den enda skolfrågan där V och högern vill samma sak. 

1. Bör vinstuttag ur skolverksamhet begränsas och i så fall hur?

Skolan och förskolan lämpar sig inte för affärstänkande. En bra utbildning är en mänsklig rättighet. Då ska inte skolor kunna gå i konkurs mitt i terminen. Elever ska kunna lita på att de har en skola att komma tillbaka till efter sommarlovet.

Skolan blir bättre om lärarna får fokusera på undervisning, istället för på att skapa vinster åt ägarna eller på att locka till sig fler elever. Vi vill således att vinstuttag ur skolverksamhet begränsas och att det sker på det sätt som anges i vinstpropositionen som riksdagen nyligen röstat om.

2. Bör det fria skolvalet förändras på något sätt och i så fall hur?

Vänsterpartiet vill avskaffa det fria skolvalet. När den svenska grundskolan byggdes upp fanns det en bred politisk enighet kring detta. På senare år har enigheten utmanats. Införandet av fristående skolor, även på religiös grund, har bidragit till att elever med olika bakgrund i allt mindre utsträckning möts i en gemensam skola. Det förstärker den segregation och de skillnader som redan finns i samhället.

Vänsterpartiet anser att den främsta valfriheten inte består i ett val av skola som innebär möjligheten att välja bort mötet med elever från annan bakgrund. Den främsta valfriheten består i stället i de ökade möjligheter till olika livsval som elever med en gemensam grundutbildning kan få efter genomgången utbildning

3. Ska det råda fri etableringsrätt för skolor i kommunerna? Om inte – hur och på vilket sätt bör etableringen regleras?

Vänsterpartiet anser att demokratiskt fattade beslut och behovsbedömning bör vara grunden för ny etablering av skolor så att inte skattemedel slösas bort på överetablering av skolor. Följaktligen avvisar Vänsterpartiet etableringsfriheten inom skolan och vi vill ändra skollagen, 2 kap. 5§, så att huvudmannen (idag kommunen) får rätt att avgöra om, var och vilka skolor som ska få finnas i kommunen. Även med ett statligt ansvar för skolan kan det vara rimligt att beslutanderätten om, var och vilka skolor som ska finnas, är kommunal.

4. Finns det problem med betygsinflation inom svenska skolan? Vad beror det i så fall på och hur ska det förhindras?

Ja, privata skolor etablerar sig där de har bäst marknadsutsikter, med andra ord i områden där befolkningen har hög utbildning och goda inkomster. Dessutom har privata skolor ett intresse av att driva upp elevernas betyg med förhoppningen om att locka till sig fler elever, vilket leder till betygsinflation och ökad skolsegregation.

5. Vill ert parti skärpa kvalitetskraven på skolor på något sätt och hur ska den här kontrollen i så fall gå till?

Vi har i dagsläget inga sådana förslag eftersom vi menar att de är svåra att förverkliga så länge vinstjakten tillåts pågå.

6. Vill ni förändra betygssystemet och i så fall hur?

Vänsterpartiet är emot graderade betyg i alla skolformer. Vänsterpartiet vill begränsa användningen av begreppet betyg till det intyg och omdöme som en elev får med sig efter att ha avslutat en utbildning och det första betyget ska då ges i årskurs 9. Där ska framgå att eleven har genomgått utbildningen och fått de kunskaper och färdigheter som denne har rätt till.

De graderade betygen har haft en roll för att sortera elever och i tidig ålder vaska fram en elit som kan gå vidare till högre studier. Med den utbyggnad av utbildningssystemet som finns idag behövs därför inte de graderade betygen längre.

7. Är skolsegregationen ett problem, och i så fall varför och hur ska den hindras?

För att kunna motverka skolsegregationen måste det fria skolvalet avskaffas.

8. Hur ska fler motiveras till att bli lärare och hur ska de förmås att stanna kvar i yrket?

Det finn inte ett enkelt svar på det. Vänsterpartiet ser framför allt arbetsmiljöfrågorna som en central fråga. Det handlar dels om att öka tilliten till lärarnas förmåga att göra ett bra jobb, genom att minska antalet nationella prov och andra administrativa tidskrävande uppgifter.

Dels handlar det om att anställa fler som arbetar med andra saker än att vara lärare som studie- och yrkesvägledare, kuratorer, lärarassistenter med mera. Om inte något görs åt arbetsmiljön kan vi inte få ett stopp på att människor lämnar yrket och få fler att vilja återvända. Det är oroväckande att 40 000 utbildade lärare valt att arbeta med något utanför skolans värld.

9. Varför är det så många elever på vissa håll som går ut utan fullständiga betyg, och vad krävs för att fler ska få gymnasiebehörighet?

Skolans kommunalisering och decentralisering under 1990-talet och framåt syftade till att höja kvaliteten i verksamheten, ta bort hinder för lokala initiativ och utveckla skolans verksamhet efter individuella behov. 1990-talets nya läroplaner höjde ambitionerna och gav för första gången skolan ansvaret för att ge eleverna kunskaper – inte bara utbildning.

Tyvärr har dessa förhoppningar kommit på skam. Dagens svenska skola har på senare år fjärmat sig allt mer från likvärdighet och höga ambitioner. Eleverna får inte den undervisning de behöver och når inte skolans mål. För att nå en nationell likvärdighet i utbildningen måste staten få en tydligare roll för att samordna och stödja skolans arbete.

Alla skolor i hela landet måste garanteras likvärdiga ekonomiska och kompetensmässiga förutsättningar. Det ska inte spela någon roll i vilken kommun eller skola en elev går. För att alla elever ska få en likvärdig utbildning måste staten garantera detta. Det låter sig inte göras av hundratals olika huvudmän – kommuner och fristående skolor – som i dagens Sverige.

10. Vill ert parti förstatliga skolan?

Ja