enkät Marknaden klarar inte av sitt ansvar att bygga så staten behöver ta ett större ansvar för bostadsförsörjningen, tycker Vänsterpartiet. De vill också se att konkurrensen och produktiviteten i byggbranschen ökar.
1. Vilka är de viktigaste reformerna för att matcha de som efterfrågar bostäder med de bostäder som byggs eller görs tillgängliga?
De senaste åren har det byggts många nya bostäder, främst dyra bostads- och hyresrätter. Mer än hälften av hushållen har inte råd att efterfråga de hyresrätter som byggs, för att inte tala om de bostadsrätter som byggs. Bostadsbristen består därför – trots ett högt bostadsbyggande på senare tid. Det är kort sagt brist på bostäder som folk har råd att efterfråga, framförallt hyresrätter med rimliga hyror.
För att bygga de bostäder som folk efterfrågar behöver staten ta ett större ansvar. Marknaden löser inte bostadsbristen – det måste vi göra gemensamt. Vi behöver en aktiv statlig bostadspolitik som stimulerar ökat bostadsbyggande med fokus på hyresrätter som folk har råd med. Det kräver utökat investeringsstöd, förstärkt kommunbonus och statliga topplån i nyproduktion av hyresrätter
2. Vem/vilka ska styra utbudet av de bostäder som byggs?
De senaste decennierna har bostadsbyggandet skett på marknadens villkor. Resultat: Det har byggts för lite och för dyrt. Nu sjunker efterfrågan på dessa bostäder och då drar byggföretagen i handbromsen – trots att bostadsbristen består. Det är uppenbart att marknaden inte klarar av att bygga de bostäder som folk efterfrågar. Staten och kommunerna behöver därför ta ett större ansvar för att styra utbudet av bostäder som byggs; staten i form av subventioner och stöd till nyproduktion av hyresrätter, kommunerna i form av att ställa krav på att det byggs hyresrätter.
3. Är ni för eller emot marknadshyror, och varför? Om ni är för – hur skulle ett införande av marknadshyror gå till?
Vänsterpartiet är emot marknadshyror. Det leder till högre hyror, ökade klyftor och tvingar folk att flytta från sina hem. Vi värnar dagens hyressättningssystem där parterna på hyresmarknaden förhandlar om hyran enligt bruksvärdesprincipen. Det finns ingen anledning att överge ett fungerade system som ger stabila vinster åt företagen samtidigt som hyresgästerna får trygghet och inflytande.
4. Bostäder med särskilt låga hyror, så kallad social housing – är det bra eller dåligt?
Dåligt. Vänsterpartiet vill inte ha särskilda bostäder för människor med sämre ekonomi. Det är stigmatiserande för hyresgästen och öppnar upp för marknadshyror i det övriga hyresrättsbeståndet. Vi anser att bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken en grundläggande del av den generella välfärdspolitiken. Vi vill inte ha särlösningar för vissa grupper. Vi behöver istället bygga bostäder som alla har råd med. Det kräver ett större statligt ansvar, i synnerhet vad gäller finansieringen.
5. Går det att få ned priserna på byggande och hyror i nyproduktion, och hur? Vem ska betala om det kostar? (Byggbolag, staten, kommunerna t ex?)
Ja, men det kräver huvudsakligen tre åtgärder: För det första behöver konkurrensen och produktiviteten i byggbranschen öka. Vänsterpartiet vill därför dels inrätta ett statligt byggbolag som kan sätta press på de privata byggbolagen, dels införa ett statligt topplån som gör det möjligt för fler mindre byggbolag att komma in på marknaden. För det andra behöver staten skjuta till resurser med krav på rimliga hyror i nyproduktion. Vänsterpartiet och regeringen har därför infört ett statligt investeringsstöd med hyrestak för att stimulera nyproduktion av hyresrätter med rimliga hyror.
För det tredje behöver de kommunala bostadsbolagen pröva nya sätt för att få ner hyrorna i nyproduktion. Vänsterpartiet vill därför att fler allmännyttiga bostadsbolag ska införa ny modell för hyressättning i nyproduktion, liknande den modell som Örebrobostäder använder. Kortfattat innebär det att hyrorna baseras på låneräntan istället för den kalkylränta som man normalt sätter hyrorna utifrån. Det ger möjlighet till lägre hyra i nyproduktion under 10 år, därefter omförhandlas hyran. Med dessa åtgärder kan vi få ner priserna på byggande och hyrorna i nyproduktion. Eftersom bostaden är en social rättighet får vi bära kostnaderna gemensamt.
6. Vilken roll spelar allmännyttan i framtiden om ni får bestämma? Bör alla kommuner ha en allmännytta?
En stark allmännytta är avgörande för att kunna bedriva en social bostadspolitik och för att klara bostadsförsörjningen. Allmännyttan har över tid tagit ett stort samhällsansvar i rollen som bostadsbyggare, förvaltare och utvecklare av bostadsområden. Vänsterpartiet anser att allmännyttans ställning ska värnas och utvecklas. Om vi får bestämma spelar allmännyttan en stor roll även i framtiden. Vänsterpartiet anser att det bör finnas ett allmännyttigt bostadsbolag i varje kommun.
7. Bör hyresgästers inflytande förändras på något sätt – till exempel öka eller minska – när det gäller hyreshöjningar och större renoveringar?
Vänsterpartiet vill stärka hyresgästernas makt och inflytande vid hyreshöjningar och renoveringar. För det första bör hyresvärden åläggas att på förhand ge en uppskattning av hur hög hyran kommer att bli efter en renovering. För det andra bör hyreshöjningar på grund av renovering förhandlas med Hyresgästföreningen redan innan man sätter igång med renoveringen. För det tredje bör hyresgästen ha ett större inflytande över renoveringen, exempelvis vad gäller utformning och materialval.
8. Vill ni göra förändringar när det gäller ränteavdrag, rot-avdrag och fastighetsskatt, och i så fall vilka?
Vi vill trappa ned ränteavdraget med 1-2 procentenheter per år under 5 år och införa ett tak på hur mycket man får dra av. Vi vill halvera taket i ROT och på sikt avskaffa ROT-avdraget helt. Vi vill införa en fastighetsskatt på höga taxeringsvärden. Den s.k. begränsningsregeln ska gälla för alla, dvs inte bara för pensionärer.
9. Svenskarnas stora skuldsättning, inte minst i form av bostäder, beskrivs ofta som en statsfinansiell risk. Hur ser ni på den risken och vad bör göras?
Vi ser allvarligt på detta. Skuldsättningen är ett resultat av att marknaden styrt bostadsbyggandet under snart tre decennier. Det har byggts för lite och för dyrt. Framförallt har det byggts för få hyresrätter. Folk har tvingats in på en bostadsmarknad för ägt boende eftersom det inte funnits något alternativ. Sammantaget har det lett till kraftigt höjda bostadspriser vilket ökat svenskarnas skuldsättning. För att minska skuldsättningen vill vi dels förändra villkoren för ränteavdraget, dels bygga mer hyresrätter – den upplåtelseform som inte leder till skuldsättning och spekulation
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
