Vad lovade och höll partierna i klimatpolitiken?

miljömål Granskning från Naturskyddsföreningen visar vilka partier som lovade mest och höll miljölöftena bäst under den förra mandatperioden. 

Tempot har ökat i miljöpolitiken och så gott som alla partier har förbättrat sig jämfört med förra mandatperioden.

Samtidigt är det långt ifrån tillräckligt för vad som krävs för att nå dagens akuta miljöutmaningar, skriver Naturskyddsföreningen som presenterar en granskning av hur väl partierna håller vad de lovar i klimatpolitiken.

– Vi utgår från vad planeten och framtiden kräver, men också de svenska miljömålen och det krävs väldigt mycket av politiken för att vi ska klara dem, men samtidigt tycker vi oss se en viss tempoväxling där flera partier är på frågorna och vill mer inför den kommande mandatperioden jämfört med inför den förra, säger Johanna Sandahl, ordförande i Naturskyddsföreningen.

Sverige har sexton ambitiösa miljömål. Men bara två kommer att uppfyllas inom tidsramen enligt Naturvårdsverket, 14 av 16 miljömål kommer inte att nås med rådande politik och styrmedel.

Forskarna bedömer att radikala åtgärder behöver vidtas omedelbart för att vi ska ha någon chans att nå Parisavtalets mål om en global uppvärmning under 2 grader. Överenskommelsen säger också att ambitionerna efter hand ska öka. Läget för planeten är akut.

I förra valrörelsen sammanställde Naturskyddsföreningen 18 klimat- och miljöförslag som partierna fick ta ställning till. Då, för fyra år sedan, var det bara Miljöpartiet som ställde sig bakom alla 18. I år är det dubbelt så många.

– Det finns mängder av olika förslag vi skulle kunna lista, men vi har valt ut 18 stycken som täcker in många områden och som vi tycker är särskilt relevanta att de sker inom nästa mandatperiod, säger Johanna Sandahl.

Av de 18 förslag som Naturskyddsföreningen lämnade till partierna 2014 har fem genomförts helt under mandatperioden:

• Blocköverskridande överenskommelser i centrala miljöfrågor har slutits.

• Registreringsavgift för bränsletörstiga bilar, bonus-malus, införs sommaren 2018.

• Ersättning för egenlevererad el har införts.

• Skatt på kemikalier har införts.

• Sverige har varit pådrivande inom EU för samreglering av kemikalier med liknande egenskaper.

Ytterligare åtta av förslagen har delvis genomförts.

I Sverige står alla riksdagspartier utom Sverigedemokraterna (SD) bakom ett klimatpolitisktramverk med 85 procents utsläppsminskningar till 2045.Det innebär en sexprocentig minskning av utsläppen per år för att få ett fossilfritt samhälle.

– Det är Sveriges styrka att vi har det här klimatpolitiska ramverket, och med Parisavtalets 1,5 grad som grund så kan man ju räkna bakåt och se var Sverige måste vara vid en viss tidpunkt, säger Liberalernas Lars Tysklind från Miljöutskottet på ett seminarium under Almedalsveckan.

Sverigedemokraternas Martin Kinnunen förklarar SD:s hållning med att det är oansvarigt att sätta sex procent som ett årligt mål utan att veta vilka förutsättningar som finns.

– Vi måste jobba mycket mer globalt med den här frågan, att sätta upp ett årligt mål på sex procent kan leda till ökade utsläpp på global nivå när vi gör produktionen dyrare i Sverige. Sverige är ett föregångsland men det vore ju väldigt dumt att försvaga vår konkurrenskraft och genom det bli ett jättedåligt exempel för världens andra länder.

Fem riksdagspartier har enats, genom Energiöverenskommelsen, om att Sverige ska ha 100 procent förnybar elproduktion till 2040. Men trots målsättningen av S, MP, M, C och KD, så är det parti som har bäst miljöpolitik, enligt Naturskyddsföreningen, Vänsterpartiet.

I rapporten skriver de att V är »det parti som sammantaget fört den mest ambitiösa miljöpolitiken i riksdagen.« De har stött regeringens miljöpolitik och samtidigt lagt fram förslag i riksdagen som går längre än regeringen.

Miljöpartiet ställde sig 2014 bakom alla av Naturskyddsföreningens förslag men har trots det bara föreslagit fem av dem. Glappet mellan ambition och genomförande kan delvis förklaras av att regeringspartnern Socialdemokraterna haft lägre miljöambitioner, skriver Naturskyddsföreningen.

Samtidigt visar en ny granskning av Naturskyddsföreningen att miljöpolitiken har »förstärkts väsentligt« med den rödgröna regeringen, jämfört med den tidigare alliansregeringen.

Under mandatperiod har miljöbudgeten höjts med mer än 100 procent och enligt Naturskyddsföreningen har viktiga lagar, mål och styrmedel införts.

Johanna Sandahl nämner bland andra förbud mot microplast i kosmetiska produkter, satsningen på nyckelbiotopsinventeringar med ökade anslag,  flygskatten och reduktionsplikten för drivmedel.

I årets mätning kommer Liberalerna på tredje plats i antal av Naturskyddsföreningens förslag de är positiva till och säger sig vilja driva. Dock har så väl Centern som Kristdemokraterna fört en mer aktiv klimatpolitik än L, som hamnar på en sjätte plats. Samtidigt är Liberalerna det borgerliga parti som tagit steg i rätt riktning i flest frågor, skriver Naturskyddsföreningen.

På sjunde och åttonde plats hittar man Moderaterna och Sverigedemokraterna. M är det borgerliga parti som uppvisat lägst miljöambitioner under mandatperioden.

Sverigedemokraterna ställde sig 2014 inte bakom något av  Naturskyddsföreningens 18 förslag. I år ställer de sig bakom två. Martin Kinunnen, SD, påpekar att klimatförstörelsen framförallt sker genom olje- och kolkonsumtion utomlands och att det är på en global nivå som arbetet måste föras.

Johanna Sandahl håller med om att klimatpolitiken måste bedrivas på en global nivå, men tillägger att den måste koka ner till nationell politik för att någonting ska hända.

– Vi kan inte välja mellan att göra saker utomlands eller hemma, den argumentationen trodde jag vi var förbi. Vi måste göra både och.

Läs mer:

Regeringens subventioner skadar miljön

Så här miljövänlig är vårbudgeten

Sant och falskt om flygets utsläpp