bostadspolitik Hur ska låginkomsttagare hitta en bostad, vad får igång bostadsbyggandet och vad ska göras åt svenskarnas stora skulder? Läs riksdagspartiernas svar på vad de vill i de viktigaste bostadspolitiska frågorna.
Debatten om marknadshyror har åter gjort entré inför valrörelsen, även om inget parti riktigt vill kännas vid begreppet för den egna politiken. Fastighetsskatten är som tidigare känt en väldigt populär skatt bland experter och politiker som lämnat makten, medan de flesta partier avstår från att lägga förslag om att återinföra den.
När det gäller det som många betraktar som en kärnfråga – hur fler bostäder ska byggas och till rätt pris – ser lösningarna väldigt olika ut mellan partierna, med en tydlig blockskillnad
Vad får igång byggandet?
Föga förvånande är partierna på vänsterkanten – Socialdemokraterna, Vänsterpartiet men också Miljöpartiet – mer positiva till att subventionera byggande än vad de borgerliga partierna är. Den här mandatperioden har regeringen gjort så genom investeringsstödet, som syftar till att bygga hyresrätter med något lägre hyror. V vill se ett än större statligt ansvar för bostadsbyggandet, medan S inte utesluter det.
På den borgerliga sidan vill man hellre öka bostadsbidragen till individer, och slopa stöd till byggbolag. Flera partier vill också förenkla och luckra upp särskilda krav för lägenheter.
Sverigedemokraterna vill höja bostadsbidraget och införa statliga »startlån« till förstagångsköpare av bostäder.
Majoritet för att stärka hyresgästers rättigheter
De rödgröna partierna och Liberalerna vill stärka hyresgästers rätt till inflytande vid större renoveringar, medan SD ställer sig positiva till att se över frågan. Flera partier, även KD och M, öppnar för att låta standarden i hyresrätter variera mer, med möjlighet till lägre hyra mot lägre standard.
Centerpartiet sticker ut genom att istället vilja begränsa hyresgästers inflytande, i det att Hyresgästföreningen ska få mindre makt i förhandlingar om presumtionshyror.
Social housing får kalla handen
Alla partier säger nej till social housing, det vill säga bestånd med särskilt låga hyror för människor med låga inkomster. Däremot är flera partier öppna för att vika en del av bostadsbeståndet, till exempel vid nybyggnation, till någon sorts sociala bostäder.
De flesta partier vill trappa ned ränteavdraget
I enkätsvaren till Dagens Arena svarar samtliga partier, utom M och S, att de vill trappa ned ränteavdraget. Centerpartiet formulerar sig lite mindre konkret då se säger sig vilja se över både ränteavdrag, reavinstskatt och flyttskatt i en bred politisk uppgörelse.
Moderaterna betraktar ränteavdraget som en »naturlig del av vårt skattesystem«, men lägger till att nivåerna på avdragen »kan alltid diskuteras«.
För Socialdemokraterna handlar det om att se till att det finns ett brett parlamentariskt stöd om eventuella skattereformer på bostadsområdet ska införas.
Finansminister Magdalena Andersson (S) har tidigare sagt att ett avtrappat ränteavdrag skulle slå hårt mot barnfamiljer, som precis köpt ett större boende och är hårt belånade.
Marknadshyror het valfråga
Socialdemokraterna har satt frågan om marknadshyror på agendan inför valet, med udden riktad mot Moderaterna som de menar vill genomföra en »hyreschock«. Moderaterna har kongressbeslut på att verka för en mindre reglerad hyressättning, efter en kompromiss mellan ungdomsförbundet MUF som ville gå längre mot marknadshyror och partistyrelsen som stod för en mer försiktig linje.
I Dagens Arenas enkät svarar C, KD och L att de vill införa fri hyressättning i nybyggda bostäder. Kristdemokraterna säger rakt nej till generella marknadshyror, medan de övriga öppnar för en mindre reglerad hyressättning även i det ick nybyggda beståndet. Moderaterna vill fasa in »ett nytt och mindre reglerat hyressättningssystem i hela beståndet«.
Kristdemokraterna, Centerpartiet och Liberalerna är samtidigt tydliga med att de vill ha ett starkt besittningsskydd när hyran väl är bestämd.
Enligt Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen skulle fullt tillämpade marknadshyror innebära att hyror svänger upp och ner i takt med marknadsvärdet, vilket skulle urholka besittningsrätten. Men det finns ändå anledning att kalla de förändringar som framförallt Centerpartiet och Moderaterna vill göra i hyressättningen för marknadshyror, säger han.
Hyresgästföreningen har en pågående kampanj mot marknadshyror och kom nyligen ut med en rapport som visade att hyreshöjningarna i genomsnitt skulle bli 50 procent i Stockholm stad.
Hur ser ni på sannolikheten att vi går mot mer marknadshyror efter valet?
– Det beror på hur mycket de två partierna som driver det hårdast, Centerpartiet och Moderaterna, vill det. När det gäller nybyggda lägenheter har vi all anledning att vara oroliga, då samtliga allianspartier driver det, säger Martin Hofverberg.
Hyresgästföreningen ser dock redan i dag ett utbrett problem i att vissa fastighetsägare sätter en egen hyra i nyproduktion.
Skulle det då bli en så stor skillnad gentemot idag med fri hyressättning i nya hyresrätter?
– Ja, det skulle det bli. Vi förhandlar nyproduktion innan inflyttning, och med fastighetsägare som sätter hyran själv går vi in och förhandlar efter att hyresgäster flyttar in och kan kräva förhandlingsordning. Då kan vi hålla tillbaka hyresökningstakten och fasa in nya hus i hyresstrukturen, säger Martin Hofverberg.
Maria Pleiborn, bostadsmarknadsexpert och demograf på konsultfirman WSP, anser att hyrorna i nybyggda hyresrätter i praktiken redan är så höga att de kan kallas marknadshyror. Så varför driver i så fall flera partier att hyressättningen ska vara fri i nybyggda lägenheter?
– Jag kan tänka mig att det är ett retoriskt grepp, och att partierna vill smyga in frågan om marknadshyror. Men jag tror också att många politiker inte riktigt vet hur hyrorna sätts idag, säger Maria Pleiborn.
Att marknadshyror nu diskuteras tycker hon dock är sunt, och även om hon inte vill säga att hon är för marknadshyror så tycker hon att Hyresgästföreningens kampanj är förenklad. Det beror bland annat på att hon menar att den beräkning som de har gjort i sin rapport oundvikligen bygger på många osäkra antaganden.
– De har antagit att efterfrågan är oändlig – att man kan höja hyresnivåerna lika mycket som skillnaderna är i pris på andra delar av bostadsmarknaden. Men i dag märker vi att efterfrågan dalar på dyra bostäder. Därför tror inte jag att man skulle kunna höja hyrorna så mycket som de utgår ifrån, säger hon.
Maria Pleiborn tycker att det är problematiskt att man kan bo till en billig hyra i väldigt attraktiva lägen, men ser samtidigt problemen för de enskilda hushållen om hyran skulle öka kraftigt. Som demograf säger hon att hon främst ser till att helheten av bostadsbeståndet ska utnyttjas effektivt, och nyligen föreslog hon en skatt för både hyrt och ägt boende som ska göra det dyrare ju fler kvadratmeter man bor på.
– Vissa är väldigt trångbodda och andra har stora ytor, och de som har stora ytor betalar ofta väldigt lite för det. Om man väljer att bo stort och attraktivt ska det också kosta, säger hon.
Läs också: Billiga hyresrätter – svenskarnas viktigaste bostadsfråga
Läs alla partiers fullständiga svar på enkäten:
S: Alla kommuner ska ha en allmännytta
L: Trappa ned ränteavdraget och stärk hyresgästers rätt
M: »Ränteavdraget är en naturlig del av skattesystemet«
MP: Stärk kommuners ansvar för bostadsförsörjningen
V: Utöka investeringsstödet och inför statliga topplån
Centerpartiet: Minska Hyresgästföreningens makt
KD: Omvandla till ägarlägenheter i utsatta områden
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
