Skolpolitik Inför höstens val är skolan en av väljarnas viktigaste fråga. Så var det även för fyra år sedan. Partierna delar problembild, men vägen förbi skolans utmaningar ser lite olika ut. Dagens Arena har samlat riksdagspartierna skolpolitik i 10 frågor.
Vid valet 2014 hade skolan bottennoteringar. Kunskapsnivåerna hos svenska elever gick stadigt nedåt och 15 procent av eleverna tyckte skolan var slöseri med tid. Sedan dess har resultaten vänt uppåt. Regeringen menar att det är deras förtjänst, det borgerliga blocket att det är deras reformer som nu bär frukt.
Dagens Arena har frågat partierna hur de vill förändra skolan. Det här är deras politik.
Forskning visar att det fria skolvalet bidrar till att öka segregationen. De som väljer en annan skola kommer ofta från socioekonomiskt starka familjer med hög utbildningsnivå. Det gör att resultaten på den skolan de väljer bort faller och ryktet blir sämre.
Bland riksdagspartierna vill en majoritet att det fria skolvalet ska göras om. Det är bara Vänsterpartiet (V) som vill att det fria skolvalet slopas. Socialdemokraterna (S) och Miljöpartiet (MP) vill ha kvar skolvalet, men att det ska göras om för att, som MP skriver, skapa »likvärdighet och att bryta segregation«. Båda partierna vill förhindra urvalskriterierna till skolor att bygga på att barnen ställts i kö när de är två veckor gamla.
S vill även se ett gemensamt ansökningsförfarande för kommunala och fristående skolor. Exakt hur det ska utformas behöver utredas, men Moderaterna (M) svarar i sin enkät att de ställt oss bakom att införa ett gemensamt antagningssystem för kommuner och friskolor samt en skolvalsperiod under vilken elever och föräldrar gör sina skolval.
M tillsammans med de andra borgerliga partierna och Sverigedemokraterna vill att skolvalet ska göras obligatoriskt och aktivt för alla familjer, idag är det frivilligt. Problemen med segregation skulle avhjälpas om alla valde, resonerar de.
I Skolverkets rapport från mars 2018 står det klart att skillnaderna mellan svenska skolor ökar. Centerpartiet (C) och Liberalerna (L) lyfter i sitt enkätsvar att det inte är skolsegregationen i sig som är ett problem, utan att det finns skolor med dålig kvalitet.
Sverigedemokraterna (SD) tror att skolvalet som det är utformat idag bidrar till att minska segregationen. De skriver:
»Genom det fria skolvalet finns möjligheter att fritt välja vilken skola man önskar studera i, detta är bra och minskar segregationstendenser, så länge nyetablering endast sker där det finns underlag. Vi är även säkra på att värnande om landsbygdsskolorna och småskalig skolverksamhet, avhjälper segregation.«
Den svenska skolan är kantad av kriser – och att problemen började när skolan blev kommunal.
Skolan kommunaliserades av Göran Persson 1991 och är skolhistoriskt ett av de allra största beslut som fattas under de senaste 50 åren. I en statlig rapport som 2014 lämnades över till dåvarande utbildningsministern Jan Björklund fastslog att den svenska skolan är kantad av kriser – och att problemen började när skolan blev kommunal.
Kanske är det därför Liberalerna som enda borgerligt parti vill förstatliga skolan igen. Kristdemokraterna (KD) har mjuknat gentemot tanken, men C och M är inte intresserade.
Istället finns stöd för förstatligandet hos V och SD. Även om Sverigedemokraternas idé om vad ett förstatligande innebär är svårtolkat. De skriver:
»Då stora delar av skolan skall få statlig huvudman (skolhälsovården, vaktmästeri, faciliteter, mat och matpersonal, kuratorer, IT, SYV och så vidare) så kommer så stor del av elevpengen stanna kvar i statlig regi så att vinster i välfärden blir en ICKE-fråga.«
När Dagens Arena söker SD för ett förtydligande och frågar varför ett förstatligande av skolan skulle resultera i att en större del av elevpengen kommer finnas kvar inom det allmänna, svarar de bland annat:
»Staten sköter ramen för likvärdighet och lärare samt rektor för pedagogiken. Detta stör varken kooperativ, friskolor eller kommunala skolor men mer än 50% av den nuvarande elevpengen kommer inte utsättas för vinster i välfärden då den aldrig hamnar hos enskild huvudman.«
Se SD:s enkät för hela svaret.
Frågan splittrar de två lärarfacken. Medan Lärarnas Riksförbund vill att staten återigen går in och övertar huvudansvaret, är det för Lärarförbundet mindre viktigt vem huvudmannen är.
– Vi har länge efterlyst ett större statligt ansvarstagande, men vi ser inte riktigt vad byte av huvudman skulle tillföra för skillnad i lärares vardag, säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet.
Och just en ökad statlig inblandning är det flera partier som vill se, även om grundansvaret fortsatt finns kvar hos kommunerna.
Socialdemokraterna skriver att staten ska ta ett »större ansvar för skolans likvärdighet och kunskapsresultat«, men utan att helt ändra huvudmannaskapet. Moderaterna och Miljöpartiet är inne på samma linje, även de vill se ett »tydligare statligt ansvar« för att alla skolor ska hålla en god kvalitet.
För alla partierna, oavsett åsikt i frågan om förstatligande, är ledordet för skolfrågorna kvalitet. Men hur ska den uppnås?
»Vi vet vad orsaken bakom lärarbristen är. Och det handlar framförallt om tre saker.«
Svenska elevers kunskaper är inte vad de brukade vara, kvaliteten på lärarnas arbetsmiljö brister, antalet undervisningstimmar för låg och andelen utbildade lärare sjunker.
Kvaliteten måste höjas, säkras, kontrolleras mer och kraven måste skärpas. Alla partierna pratar om det.
Sammantaget är det svårt att skilja partierna åt. Problembilden är mer eller mindre den samma, likaså lösningarna.
Tillsyn, uppföljning, handlingsplan och möjligheten att stänga skolor, av en eller flera skolmyndigheter nämns av alla partier, utom Vänsterpartiet.
Liberalerna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och vill se att någon form av nationellt kvalitetssäkringssystem införs. L, MP och S vill alla se skärpt ägarprövning och krav på ett långsiktigt ägande.
Lärarna
Alla partier har förslag på hur lärarna ska bli fler och välja att stanna i yrket. Något som Johanna Jaara Åstrand välkomnar. Hon är glad att alla partierna har förslag som rör lärarkåren. En majoritet av partierna pratar om möjligheten till fortbildning och arbetsmiljö. Viktiga punkter tillstår Johanna Jaara Åstrand men som tillägger:
– Vi vet vad orsaken bakom lärarbristen är. Och det handlar framförallt om tre saker: Löneläget, arbetsbelastningen, detaljstyrningen.
Jaara Åstrand menar att löneläget inte är konkurrenskraftigt och att det är en av huvudorsakerna till att potentiella studenter väljer bort utbildningen. Flera av partiernas utspel kring skolan har just kretsat kring lönen. Kristdemokraterna lovar 10 000 mer i månaden till de lärare som tar de mest utmanande jobben i utanförskapsområdes skolor.
Liberalerna vill se att marginalskatterna, som gör att lärare som får högre lön beskattas hårdare, måste sänkas.
Både S och MP nämner lönen i sina svar, men inte nödvändigtvis att den ska höjas, bara att den ska bara »bra« och »hög«. SD vill att lärare ska kunna fortbilda sig och därigenom få högre lön.
Arbetsbelastningen vill partierna komma åt antingen genom att lärarassistenter anställs, men exempelvis Vänsterpartiet lyfter att mycket av det administrativa behöver plockas bort helt. Johanna Jaara Åstrand tror på en kombination av de båda.
– Det är ett viktigt första steg att helt rensa bort onödig administration. Men vi har länge påpekat vikten av att det anställs andra yrkesgrupper som kan komplettera lärarna och välkomnar att politiken förstår vikten och värdet av att avlasta lärarna med det administrativa.
Hon pekar på att en anledning till att läraryrket allt mer kommit att handla om administration delvis beror på att yrket blivit mer detaljstyrt, pålagor från politiken om att utföra fler arbetsuppgifter. Hon efterfrågar större tillit till lärarprofessionen så att lärare får större inflytande över vad kompetensen används till och tiden läggs på.
– Politikerna måste backa, så vi kan få ta det ansvar vi är utbildade till att göra.
Nedan finns länkar till de olika partiernas fullständiga svar.
Dagens Arena har dubbelkollat SD:s angivna siffra om att det är 53 myndigheter involverade i skolväsendet med partiet.
Läs mer:
M: Skolinspektionen ska kunna begränsa skolors vinstuttag
SD: Får vi ut maximalt av varje elev?
C: Kvalitet, kvalitet, kvalitet
V: Avskaffa det fria skolvalet och den fria etableringsrätten
L: Höjd status, höjda kvalitetskrav
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
