Våld i skolan: »Kommer sällan oprovocerat«

Nyhet Bakgrunden till våld i skolan är ofta komplex. Det gör att lärare är tveksamma till att polisanmäla – och det delvis med rätta, säger Johannes Lunneblad, forskare vid Göteborgs universitet.

Tidigare forskning kring våld i skolan har fokuserat på hur lärare och skolpersonal hanterar mobbning mellan elever. Men nu har forskare vid Göteborgs universitet undersökt hur fysiskt våld bland elever behandlas. I studien framkommer att det största dilemmat hos personalen i är konflikten mellan en juridisk och en socialpedagogisk lösning på våldet.

– Bakgrunden till studien var att jag märkte av en ökad medierapportering av våld i skolan. Det framkom att våldet har ökat bland ungdomar. Men ser man till ungdomarnas egna upplevelser framkommer en annan bild. Bara för att anmälningar har ökat måste inte det betyda att våldet gjort det. Jag ville undersöka vad det är för brott som anmäls, säger Johannes Lunneblad, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Intervjustudien som gjordes bland ett femtiotal högstadier i Göteborg visar att det finns ett dilemma hos skolpersonalen mellan att polisanmäla en händelse, eller gå vidare på andra sätt. Lunneblad menar att en anmälan skapar en fokusförflyttning från elevernas relationer till att utreda brott.

– Det är oftast inte så att våldet kommer oprovocerat. Det kan handla om att en elev utsatts för trakasserier under en lång tid på grund av olika anledningar, och tillslut ger man tillbaka med ett slag. Då blir det den händelsen som behandlas juridiskt, men inte det som ledde fram till slaget. Man bör polisanmäla våld, men lärare och annan skolpersonal borde ta ett större ansvar för relationerna mellan eleverna för att hindra att våldet uppkommer från början. Från en social synpunkt är båda parter lika skyldiga, och det kan vara svårt att veta vem som är offer och förövare.

Men att polisanmäla ett våldsbrott som skett på skolan kan enligt Lunneblad ge sken av att skolan tappat kontrollen.

– Skolpersonalen berättade hur det känns som ett misslyckande. Man riskerar relationen mellan lärare och elev. Man förlorar också kontrollen över händelsen efter att den polisanmälts. Då sker samtalen i en rättegång istället, fast problemet kanske redan är löst.

Enligt Lunneblad uppmuntrar polisen till att man anmäler brott i skolan.

– När man intervjuat poliser så berättar de att en anmälan kan vara ett startskott för att sätta igång en process där flera myndigheter blir inblandade. Målet med en polisanmälan är inte att barn ska hamna i fängelse, utan få hjälp.

Studien har också visat att skolor i socialt utsatta områden är mer benägna att anmäla våldsbrott än skolor i typiska medelklassområden.

– Det kan bero på att föräldrarna i medelklassområden oftare har en högre utbildning och kan föra samtal med skolledningen. De pratar samma språk. Sedan rör sig inte heller polisen där lika ofta som i de mer utsatta områdena. Har man en nära kontakt med polisen från skolans håll, och har skolpoliser som patrullerar runt så är det lättare att göra en anmälan.