”Våra löner har aldrig varit särskilt höga, jag tror att min lön aldrig har överstigit 10 miljoner kronor per år.” I boken ”De svenska riskkapitalisterna” får läsaren träffa männen som tjänat astronomiska summor på svensk välfärd.
I boken ”De svenska riskkapitalisterna” har ekonomijournalisterna Carolina Neurath och Jan Almgren intervjuat ägarna av de största svenska riskkapitalbolagen.
I morse blev de bägge författarna, som till vardags arbetar på Svenska Dagbladet, intervjuade i P1 morgon. På fråga om varför svenska riskkapitalister just intresserat sig för välfärdsbolag svarade Carolina Neurath att:
– Det är en stabil bransch som inte är känslig mot konjunkturer. Folk kommer alltid att bli sjuka och gå i skola. Tidigare har det funnits en politisk osäkerhet. Bland annat har vi haft en stopplag som sa att man inte får göra vinst. Den försvann runt 2006 var på det blev fritt fram.
Enligt författarna kan riskkapitalbolag även stärka företag. Jan Almgren gav bland annat ett exempel på hur riskkapitalbolag kan går in och effektiviserar delar av industrier, rationaliserar och sänker utgifter. Problemet, menar han, uppstår när riskkapitalbolagen försöker att översätta detta till exempelvis äldreomsorgen.
– I äldreomsorgen finns inga maskiner att dra ner på, bara människor. För att öka vinsterna får man minska på personalen.
Med opinionssiffror som tyder på ett regeringsskifte i höstens riksdagsval är det många riskkapitalister som börjar röra sig bort från vård, skola och omsorgssektorn. Vad är då framtidsbranschen för riskkapitalbolagen?
– Man har börjat rikta in sig på ensamkommande flyktingbarn och veterinärkliniker, var Carolina Neuraths svar i P1 morgon.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
