klass Bara fem procent av personer som förekommer i SVT:s nyheter tillhör arbetarklassen. Det visar en rapport från Katalys. Men SVT godtar inte problemformuleringen och tycker inte att särskilda åtgärder behövs för just klass.
Klasskillnader syns tydligt när det gäller vilka som syns och får komma till tals i svensk tv, visar tankesmedjan Katalys senaste rapport som är en del av projektet »Klass i Sverige«.
Enligt rapporten är 70 procent av de som syns i tv personer ur medelklassen, medan 11 procent är arbetarklass och 19 procent klassas som maktelit. Både medelklassen och makteliten är då starkt överrepresenterade i rutan jämfört med hur stor andel av befolkningen de utgör.
Inte bara är arbetarklassen generellt underrepresenterad i tv-utbudet. Dessutom är deras medverkan betydligt vanligare i film, drama och olika former av reality-tv, än vad den är i nyheter, dokumentärer och andra faktaprogram. I enlighet med det mönstret har SVT en sämre representation av arbetarklassen i rutan än TV3, TV4 och Kanal5, då SVT:s innehåll är mer inriktat på nyheter och dokumentärt material än på nöjesprogram.
För SVT1 och SVT2 hamnar representationen av arbetarklasspersoner på fem procent i vardera kanal.
Jimmy Ahlstrand, strategichef på SVT, tycker att det är positivt att Katalys lyfter frågan om klass.
– Det vi tycker är positivt är att de sätter sökarljuset på en fråga, klass, som är viktig och som inte så ofta diskuteras, säger Jimmy Ahlstrand.
Däremot vill han inte kommentera resultatet, eftersom han har invändningar både mot metoden i sig och hur indelningen i klasser har gjorts.
– Jag tror inte att det är genom att räkna huvuden som man kommer fram till vad vi gör på SVT, utan genom att titta mer på utbudet. I SVT2 visar vi till exempel en stor mängd riksdagssändningar på dagtid och där är det klart att vi alltid kommer att ha en övervikt av makthavare.
– Enligt rapportens sätt att mäta är det ju bättre för statistiken att göra program som förnedrar deltagarna än att ställa regeringen till svars för ökade löneskillnader, säger Jimmy Ahlstrand.
Han syftar på att rapporten, med hjälp av tidigare studier av till exempel Anja Hirdman och Göran Eriksson, pekar ut så kallad reality-tv, och inte minst undergenren »uppfostringstv«, som en tv-genre som nedvärderar och fråntar personer ut arbetarklassen legitimitet.
Den sortens program går ofta ut på att deltagare ur arbetarklassen utmålas som moraliskt underlägsna med beteenden som ska »rättas till« med hjälp av experter, som kommer från medelklassen. Exempel på sådana program är dokusåpan »Ullared« och programmet »Lyxfällan«.
I en intervjustudie som forskarna bakom Katalys-rapporten gjort med tv-makare som arbetar med reality-tv framkom att de som arbetade med produktionen, som oftast var medelklass, såg på deltagarna i programmen som några med karaktärsdrag vitt skilda från de själva. Tv-makarna uttryckte sig inte i termer av klass utan kallade deltagarna för “vanliga människor” eller “vanlisar”.
När det gäller gränsdragningen mellan de tre klasser som rapporten använder sig av, och vilka som ses som medelklass har Jimmy Ahlstrand också invändningar.
– De utgår exempelvis från att polis är en grupp som har inflytande över sin arbetssituation och jag vet inte om alla poliser skulle hålla med om det, säger han.
Rapporten kategoriserar medelklass som en grupp som har »något« inflytande över sin egen situation i jämförelse med arbetarklass som har »litet« inflytande över sin egen situation.
Jimmy Ahlstrand från SVT vill hellre prata om perspektiv när det gäller klass, än om representation i form av att räkna medverkande.
Har SVT problem när det gäller perspektiv utifrån klass?
– Självklart finns det alltid en risk för det i en verksamhet som SVT:s. Som journalist tillhör man per definition medelklassen, och det finns då en risk att man fastnar i vissa perspektiv. Det är därför det är viktigt att vi har projekt som till exempel Din röst där vi försöker få in perspektiv som är bredare. Så självklart tycker jag att vi kan bli bättre på det, säger han.
Arbetar SVT på något sätt med att bredda representationen i rutan vad gäller klass?
– Alla våra program har egentligen i uppdrag att arbeta med den här typen av frågor ur ett antal olika perspektiv: sexuell läggning, kön, stad och land, funktionsvariation, klass med mera. Vi har med frågan om klass som en av flera faktorer att arbeta med, säger Jimmy Ahlstrand.
I sin studie har forskarna i medie- och kommunikationsvetenskap, Fredrik Stiernstedt och Peter Jakobsson, vid Södertörns högskola studerat 100 timmar programtid från utbudet i Svt 1, Svt 2, Tv 3, Tv4 och Kanal 5 år 2015. Dessutom har en jämförande analys gjorts med en studie från 1982.
Forskarna spekulerar om förskjutningen till att färre arbetarklasspersoner i tv beror på dels en förändrad ideologi som ger mer utrymme åt arbetsgivarsidans perspektiv än tidigare, men också att det kan bero på att medier nuförtiden ger utrymme åt fler experter och proffstyckare.
* Medelklasspersoner har en »mycket viktig« roll i 66 procent av alla fall där de medverkar, jämfört med arbetarklasspersoner där motsvarande siffra är 55 procent.
* Personer ur makteliten talar vid hälften av de tillfällen då de förekommer i tv. Personer ur arbetarklassen pratar bara i 30 procent av fallen då de syns i tv.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
