arkivbilden Årets första maj-tåg är inställda, åtminstone de fysiska. Men vi kollar förstås in de som fortsätter marschera genom minnenas allé.
Det ser ut som om snön låg kvar i Kiruna första maj 1902. Samhället som knappt fanns året innan har samlat en ansenlig skara i sitt första maj-tåg. Det är tydligt vad som står på högst på agendan, så gott som samtliga baner kräver allmän rösträtt. Vilket inte är så konstigt i en tid då detta fortfarande förvägrades de flesta.
Det är inte heller konstigt att denna bild återfinns i Järnvägsmuseets samlingar. Den nyuppförda orten hade en befolkning som vid denna tid troligen till stor del bestod av anläggningsarbetare, så kallade rallare. Malmbanan mellan Luleå och Narvik stod klar samma år. Den invigdes dock inte förrän sommaren 1903, eftersom Oscar II inte vill åka dit under den mörka vintern. Kiruna skulle hursomhelst därefter i första hand befolkas av de arbetare som bröt malmen som järnvägen kommit till för. Demonstranterna fick vänta till 1921 på att allmän rösträtt skulle införas. Eller 1989, eftersom det var först då omyndighetsförklaring avskaffades och därmed gav rösträtt åt alla över 18 år.
I museernas bildarkiv återfinns förstås tusentals bilder från första maj. Hos Nordiska museet återfinns till exempel Gunnar Lundhs kolorerade bilder från första maj i Stockholm. Många av dessa bilder, som är tagna vid olika tider under 40-talet, är numera närmast ikoniska och har publicerats vid otaliga tillfällen. Bilden nedan, som anges vara tagen 1939, tillhör dock inte de mest spridda, men är på många sätt kongenial. Bland annat för att den visar Gärdet där den svenska arbetarrörelsen höll så många av sina största samlingar under pionjäråren. Men också genom åskådliggörandet av samhällsklasserna. Hattar, kepsar och några barhuvade, och så det vita klustret av studentmössor. Kvinnorna är ytterst få. De svenska och norska fanorna markerar slutligen att det rådde krigiska stämningar i Europa. Samma höst skulle andra världskriget braka loss på riktigt. (Den norska fanan skulle dock också kunna antyda att bilden är tagen efter den tyska invasionen av Norge i april 1940.)
Bortsett från sånger som Internationalen och Arbetets söner så var Hannes Skölds Första maj länge en självklar ingrediens denna dag:
Första maj, första maj
varje sliten kavaj
blir en mantel av strålande ljus,
varje trött proletär
glömmer mödornas här
och går drucken av vårvindars rus.
O du älskogens vår.
som befriande går
över landen i segrarefärd,
du är drömmens också,
och var blick i det blå
är en blick in i undrenas värld.
Vart förtryckarnas hot,
varje vardag med sot
blir i dag som en lumpen legend.
Och vår håg och vår hand
röres fritt utan band,
och vår blick är mot framtiden spänd.
Hannes Skölds text är skriven till melodin av en gammal isländsk folkvisa och publicerades första gången i hans bok Sånger om striden och om kärleken som kom 1911. Samma år dömdes Hannes Sköld till fängelse för antimilitaristisk propaganda. Han avtjänade sitt straff på Långholmens fängelse, där han skrev sin andra bok Gallersånger.
Förhoppningsvis är du nu i marschläge, och för att råda bot på den abstinens som årets inställda tåg kan ha medfört erbjuder vi här en kort marsch genom minnenas allé som substitut. Håll till godo, och upp till kamp, om du känner för det.
Läs mer:
Historien bakom första maj
Stå inte där och mumla – här är texten!
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
