Var femte ensamstående med barn i Sverige har under det senaste året kommit efter med sina betalningar, enligt nya siffror från SCB.
Var femte ensamstående med barn ligger efter med betalningar, såsom hyra, amorteringar eller andra räkningar. Det är över snittet i EU som ligger på 19 procent.
I övriga samhällsgrupper ligger Sverige långt under snittet i EU. Totalt sett ligger Sveriges invånare på sex procent i jämförelse med EU:s tolv procent.
Bland hushåll med två vuxna utan barn i Sverige uppges bara två procent ha legat efter med betalningar det senaste året.
–Vi har i Sverige under en lång tid kunnat se att ensamstående med barn är mest ekonomiskt utsatta, så är det. Utrikesfödda ensamstående med barn har det ännu något sämre ställt, säger Niklas Löfgren, Försäkringskassans familjeekonomiska talesperson till Dagens Arena.
Han hänvisar till Socialstyrelsens siffror som ytterligare indikator på att ensamstående föräldrar är en utsatt grupp i samhället. De visar att var fjärde ensamstående kvinna med barn, någon gång under 2013 fick försörjningsstöd.
Niklas Löfgren menar att de bidrag och försäkringar som ska utjämna skillnaderna mellan olika grupper i samhället måste hänga med den inkomst– och prisutveckling som sker i landet, någonting som inte har skett fullt ut enligt honom.
– Vi har sett höjningar i barnbidrag och bostadsbidrag, däremot har vi inte sett att underhållsstödet har höjts så mycket, bara med 100 kronor sedan 1997, säger Niklas Löfgren.
Lösningen är ytterst en politisk fråga som Niklas Löfgren inte vill svara på, men som han ser det har regeringen tre alternativ.
Höja barnbidraget.
– Det är väldigt positivt för svaga familjers ekonomi. Den har en starkt omfördelande effekt, det betyder mest för de med låga inkomster. Samtidigt är det ett trubbigt sätt att omfördela på, barnbidraget måste betalas ut till alla barnfamiljer.
Höja underhållsstödet.
– Positivt på så sätt att pengarna går direkt till ensamstående föräldrar med barn. Det som kan vara negativt är att det är de bidragsskyldiga som ska betala, som också är en ekonomiskt utsatt grupp. Det kan leda till att fler skickas till kronofogden.
Höja bostadsbidraget.
– Då går pengarna till ensamstående med barn med bra träffsäkerhet utan att skicka någon till kronofogden, men då riskeras att utpekandet av föräldraansvaret tappas. Att det blir statens ansvar att försörja barnen, inte föräldrarnas. Med bostadsbidrag tappas effekten av att peka ut föräldrarna som huvudförsörjarna.
Niklas Löfgren nämner Norge som exempel där bidragen sköts annorlunda. Ensamstående föräldrar får i Norge ett extra barnbidrag utöver det vanliga. Är barnen dessutom under tre år får man ytterligare bidrag.
– Om politikerna vill göra någonting åt situationen kan de omfördela pengarna på olika sätt. Barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag är tre möjligheter att göra det, säger Niklas Löfgren.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
