Bostad På två år har andelen hyreshushåll med ohållbara boendekostnader ökat kraftigt. Samtidigt har hushållens inkomster stagnerat eller minskat. Det visar en ny rapport från Hyresgästföreningen.
Under de senaste två åren har hushållens ekonomi kraftigt stramats åt. En ny rapport från Hyresgästföreningen visar att var femte hyreshushåll tvingats låna pengar det senaste året för att klara löpande utgifter. Och nära hälften av hyreshushållen uppger att de inte klarar att spara. Andelen ekonomiskt stressade hyreshushåll har ökat från 18 procent 2022 till 32 procent 2024.
Enligt rapporten har andelen hushåll med ohållbara boendekostnader, där över 40 procent av inkomsten går till bostaden, ökat markant sedan 2022. Bland hyreshushållen har andelen ökat från 29 procent till 43 procent. Bland dem som bor i bostadsrätt är det 22 procent som uppger att de har ohållbara boendekostnader, jämfört med 13 procent 2022. Bland dem som bor i småhus har andelen ökat från 9 till 16 procent.
– Det är tydligt att alla hushåll har mött kostnadsökningar. De som äger sitt boende har mött det när det gäller räntor och hyresgästerna när det gäller hyreshöjningar, men även andra kostnader som mat och el har ökat, säger Ragnar Bengtsson, utredare och rapportförfattare på Hyresgästföreningen.
Minskade inkomster
Samtidigt som kostnaderna ökat har inte hyresgästernas inkomster hängt med. De har snarare stagnerat eller minskat, visar rapporten. Det är fler hyresgäster som tjänar under 10 000 kronor varje månad jämfört med 2022 och färre som tjänar mellan 40- och 50 000 kronor.
Detta är, enligt Ragnar Bengtsson, särskilt problematiskt för dem som är i behov av samhällets olika stödsystem.
– Våra stödsystem står helt handfallna. Ramarna för hur mycket man får tjäna och vilka hyror som räknas för bostadsbidraget har inte skrivits upp, det gör att allt färre kan få något alls i bostadsbidrag, säger Ragnar Bengtsson.
Konkurrensen om billiga hyresrätter har också blivit mycket betydligt hårdare sedan 2020. Då hyrdes var femte lägenhet ut för under 5 000 kronor i månaden. I dag är det inte ens var tjugonde lägenhet som hyrs ut så billigt, enligt rapporten.
Allt fler bor trångbott
Hyresgästföreningen släppte förra året en rapport som visar att andelen hushåll som får ta del av bostadsbidraget minskat med hälften sedan 1997. Och en tredjedel av mottagarna blir återbetalningsskyldiga på grund av att man tjänat för mycket.
I veckan redovisade också Riksrevisionen sin granskning av bostadsbidraget och konstaterade att det inte uppfyller sitt bostadspolitiska mål. Allt färre av dem som har bostadsbidrag kan efterfråga en tillräckligt rymlig bostad, eftersom bidraget inte följt med hyresutvecklingen. Det innebär i sin tur att allt fler bor trångbott.
– Fortsätter den här utvecklingen kommer bostadsbidraget ha avskaffat sig själv om 20 år, säger Ragnar Bengtsson.
A-kassan för låg
Men det är inte bara bostadsbidraget som urholkats, framhäver Ragnar Bengtsson. Enligt rapporten skulle nästan var tredje hyreshushåll, 27 procent, tvingas flytta om de blev arbetslösa i tre månader.
– A-kassan har samma problem som bostadsbidraget. Visserligen har den höjts lite men den är fortfarande för låg. I relation till lönen man har är a-kassan inte någon inkomstförsäkring längre. Den skyddar inte tillräckligt för ens kostnader om man skulle förlora jobbet.
Sedan pandemin har det funnits ett extra tillägg i bostadsbidraget. Utöver bidraget kan barnfamiljer få ut 40 procent extra per månad. Men förra veckan meddelade regeringen att man sänker nivån på tillägget till 25 procent och fasar ut det till juni 2025. Detta kommer innebära en ännu mer ansträngd ekonomi för hushållen, påpekar Ragnar Bengtsson.
– Fram till att bostadsbidraget har skrivits upp till dagens inkomst- och hyresnivåer måste regeringen förlänga det extra tillägget, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
