Nyhet Den kollektivavtalade tjänstepensionen fortsätter att växa i betydelse för pensionärerna. En sammanställning av faktiskt utbetald pension i kronor visar att en 65 åring med medelinkomst får 31 procent av sin pension från tjänstepensionen.
En genomsnittlig pensionär som arbetat sedan unga år fick 15 232 kronor utbetalt i allmän pension och cirka 7 000 kronor i tjänstepension, före skatt. Nästan var tredje krona på medelpensionärens konto kom alltså inte från staten, utan från tjänstepensionen.
– Det verkar vara så att folk generellt har mer tjänstepension än vad vi beräknar i våra prognoser. I rapporten om livsinkomstprofiler så hamnar vi hyfsat nära prognosen för garantipensionärerna medan de andra två grupperna, medel- och höginkomstgruppen, har betydligt högre tjänstepension än vad vi får i prognosen, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten.
31 procent från tjänstepensionen är långt mer än vad som var fallet i det gamla pensionssystemet, och ligger även högre än Pensionsmyndighetens tidigare prognoser, där man brukar tala om cirka 25 procent från tjänstepensionen.
Det är i rapporten Redovisning av livsinkomstprofiler* från 2021 som myndigheten sammanställt hur de faktiska utbetalningarna såg ut för nyblivna pensionärer som fyllt 65 och tagit ut hel allmän pension eller garantipension 2019. Siffrorna består av den statliga allmänna pensionen och tjänstepensionen, samt grundskyddet garantipension, men ej eventuellt privat pensionssparande.
Här framgår att höginkomsttagarna, som utgör 14 procent av alla 65-åringar i rapporten, får en rejäl andel av pensionen från tjänstepensionen: 19 300 kronor i månaden.
Låginkomsttagargruppen, som definieras av att de fick en viss del av pensionen utbetald från grundskyddet garantipension, fick betydligt mindre: 2 400 kronor. Det var lite mer än var fjärde 65-åring i rapporten, eller 28 procent, som tillhörde denna grupp 2019.
Erik Ferm anger flera olika förklaringar till att medelpensionären och höginkomstsagaren har så hög tjänstepension. Myndigheten gissar att många i gruppen av 65-åringar tar ut hela sin tjänstepension på kortare tid, ibland på enbart fem år, vilket höjer tjänstepensionen tillfälligt. Att ta ut hela det kapital som arbetsgivaren betalat in under yrkeslivet under några få år ger såklart årligen en mycket större utbetalning än om sparandet skulle tagits ut under hela livet.
Men detta är inte hela förklaringen till varför tjänstepensionsdelen är så hög, enligt Erik Ferm. Medelpensionären har också haft högre tillväxt på sitt tjänstepensionskapital än vad man antagit i sina tidigare prognoser.
– Det handlar om att vi har haft relativt bra börsår på senare tid vilket kan bidra till att prognoserna underskattat de premiebestämda tjänstepensionerna, säger Erik Ferm.
En premiebestämd pension betyder att nivån i kronor mer avgörs av hur mycket individens tjänstepensionssparande har växt, i stället för att tjänstepensionen garanterar en viss procent av lönen, oavsett hur pengarna hade förvaltats och utvecklats. I en helt premiebestämd pension är det värdet på aktier och räntepapper den dag då pensionen betalas ut som avgör, och då kan en stark börsutveckling få genomslag.
En annan del av förklaringen är att arbetsgivare och fack på en del avtalsområden höjt tjänstepensionsavsättningarna, från de traditionella 4,5 procent av lönen till en högre nivå, vilket såklart ger ännu mer i tjänstepension.
I rapporten räknar Pensionsmyndigheten bort personer som inte bott eller arbetat så mycket i Sverige under sitt liv. Gruppen definieras ut genom att de inte tjänade in någon pension när de var 30 år. Att man gör det motiverar myndigheten med att pensionssystemen är byggda utifrån ett försäkringsperspektiv. Pensionssystemets skapare tänkte sig aldrig att systemet skulle ge en god inkomstpension och premiepension till dem som enbart jobbar några få år.
Även de som inte var folkbokförda i Sverige när de började ta ut hel pension har räknats bort. Gruppen på nära 43 000 nyblivna pensionärer fyllda 65 reducerades till cirka 35 700 efter att bägge grupperna räknats bort. Det är alltså utifrån den återstående gruppen som Pensionsmyndigheten räknar ut ovanstående medianer, den inkomstnivå som de som befinner sig precis i mitten av gruppen har.
Siffrorna finns med i en bilaga, som kan laddas ned på direktlänk här, till den årliga rapportering som regeringen beställt av Pensionsmyndigheten de senaste åren.
* Rapporten i sin helhet kan nås här, under fliken Svar på regeringsuppdrag 2021.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.