Fattigdom En svensk som blir arbetslös löper en femtioprocentig risk att hamna i fattigdom, visar siffror från Eurostat. Det är sämre än EU-snittet. Bäst i jämförelsen är Finland och Cypern.
Sverige är känt för sin välfärdsstat. Trots det riskerar 50,3 procent av arbetslösa svenskar i åldern 16-64 att bli fattig, enligt siffror från EU:s statistikbyrå Eurostat.
Det är några procent sämre än EU i stort, där 48 procent hotas av fattigdom vid arbetslöshet. Av de 31 rankade länderna hamnar Sverige på 23 plats. För Sveriges bundsförvant i öst, Finland, är risken bland den lägsta i Europa. Både i Finland och på Cypern riskerar, i sammanhanget, bara 37,3 procent av de arbetslösa att bli fattiga.
Danmark och Norge ligger på fjärde respektive femte plats.
Ulrika Vedin, arbetsmarknadsutredare på LO, har själv inte sett Eurostats jämförelse men är inte så förvånad att Sverige hamnar långt ner. Hon menar att roten till problemet är tvåfaldigt.
– I Sverige är det dels relativt få som omfattas av arbetslöshetsförsäkringen, dels är ersättningen långt ifrån tillräcklig för att matcha lönenivåerna på arbetsmarknaden. För tjänstemän och akademiker är det vanligt med en ytterligare inkomstförsäkring genom facken, men för LO-förbunden är det svårare att teckna sådana eftersom arbetslöshetsriskerna är större och deras branscher ofta är mer konjunkturkänsliga.
En person anses i Eurostats statistik riskera att bli fattig om personens inkomster, inklusive förmåner och stöd, utgör mindre än 60 procent av det belopp som en invånare i landet i genomsnitt har att röra sig med.
För svenskar med arbete är motsvarande siffra 6,8 procent.
För att omfattas av arbetslöshetsförsäkringen i Sverige ska man tidigare ha haft en förankring på arbetsmarknaden. Något som LO i grunden ställer sig positivt till, men som de också har påpekat är lite för snäv.
– Sverige har haft ett högt flyktingmottagande och de som kommer hit har ju då inte en etablerad ställning på svensk arbetsmarknad att falla tillbaka på.
Etableringsarbetslösa har inte rätt till arbetslöshetsersättning utan är hänvisade till andra ersättningar, som alla är väldigt låga.
Det är rimligt att det finns ett samband mellan Sveriges dåliga placering i Eurostats jämförelse och antalet etableringsarbetslösa, säger Ulrika Vedin.
– Vi har hög arbetslöshet bland utrikesfödda och många har kort tid i Sverige. Det tar tid att etablera sig och att ganska många också har ett lågt utbildningskapital gör att det tar längre tid. Då får man låg ersättning och det gör att många arbetslösa har låg ekonomisk standard.
Men tillägger sedan:
– Men, det handlar inte bara om det, arbetslöshetsförsäkringen är inte heller tillräckligt bra, i synnerhet inte för deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda.
På sista plats i jämförelsen hamnar Tyskland, där över 70 procent av de som inte jobbar att hamna i fattigdom.
Risken för arbetslösa att bli fattiga har stigit i EU-länderna under det senaste decenniet. År 2006 riskerade 41,5 procent av alla arbetslösa i EU att bli fattiga medan siffran år 2016 hade stigit till 48,7 procent.
I hela EU var risken femfaldig för en arbetslös att bli fattig jämfört med en person som har arbete.
2017 släppte Eurostat även en rapport som visar att antalet fattiga i Sverige har ökat med ungefär en procentenhet mellan åren 2008 och 2016. Oberoende av arbetsförhållanden befinner sig totalt cirka 1,5 miljoner människor i Sverige i riskzonen för att hamna i fattigdom.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
