NYTT AVTAL Arbetstidsförkortning för nattarbete och upp till 10 000 kronor mer i månaden för särskilt yrkesskickliga barnmorskor och sjuksköterskor. Det är en del i ett treårigt avtal som igår slöts mellan Vårdförbundet, och arbetsgivarna SKL och Sobona.
Avtalet blev klart igår kväll efter flera veckors medling, men de nya lönerna ska betalas ut retroaktivt från 1 april.
Den del i avtalet som Vårdförbundet lyfter upp som den största knäckfrågan är den yrkessatsning som över treårsperioden ska ge 10 000 kronor högre lön för särskilt yrkesskickliga och erfarna sjuksköterskor, röntgensjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker.
Dessutom är parterna överens om ett gemensamt arbete med lönestrukturen. Facket menar att löneutvecklingen i dag för förbundets medlemmar i princip stannar av efter sju år i yrket.
– Nu ska vi jobba vidare med lönespridningsfrågorna, säger Annelie Söderberg, förhandlingschef på Vårdförbundet.
Hur ska yrkesskicklighet mätas och hur skiljer sig det här från vanlig individuell lönesättning?
– Vad det innebär på den enskilda arbetsplatsen kan bero på vilket arbetsplats det handlar om, eller vilken yrkesgrupp då vi också har chefer som medlemmar. Vi har uttryckt i yrkandet att vi tror att det kan handla om var fjärde medarbetare som är yrkesskicklig, men ibland kan alla på en arbetsplats vara det.
Skrivningen »erfaren« fanns med i kollektivavtalet fram till 2011 och nu kommer den in i avtalet igen, något som var viktigt för förbundet.
– Vi tog med både erfaren och särskilt yrkesskicklig eftersom vi ser att det är de yngre som har belönats lönemässigt under senare år. Vi vill betona att erfarenhet spelar roll, säger Annelie Söderberg.
Men satsningen på särskilt yrkesskickliga och erfarna ska inte ses som ett sätt kompensera en upplevd orättvisa där unga och nyanställda kunnat gå in på höga ingångslöner.
– Vi pratar om att medlemmar måste kunna dubbla sin lön under en arbetstid, något som är normalt i de flesta andra akademiker- och tjänstemannayrken. Vi ser dessutom att våra löner läggs under gränsen, när man börjar tjäna in 30 istället för 4,5 procent av sin lön till tjänstepension, vilket är vid 40 000 kronor. För att ett yrke ska vara attraktivt krävs såväl goda ingångslöner som möjlighet till lönekarriär under hela yrkeslivet.
Annelie Söderberg ser ingen risk att lönehöjningar för särskilda grupper inom yrket skulle riskera att leda till konkurrens och osämja mellan kolleger. Det handlar om en lönespridning som är fullt vedertagen i andra akademikergrupper, menar hon.
Med i det treåriga avtalet finns också möjligheten för facket att säga upp det efter två år om de inte är nöjda med hur politiker och arbetsgivare levererar.
Förutom lönefrågan, som enligt Vårdförbundet varit den svåraste i förhandlingarna, har parterna kommit överens om en arbetstidsförkortning på två timmar i veckan för kommunanställd personal som arbetar i huvudsak natt. Nu ska veckoarbetstiden bli drygt 34 timmar, liksom de landstingsanställda, istället för de drygt 36 som gäller i dag.
En sista punkt som facket lyfter fram i avtalet är en överenskommelse om hälsosam arbetsförläggning, som parterna ska ta fram ihop. Det handlar om att skapa en hälsosam arbetsmiljö i yrkesgrupper som har brist på personal och därför arbetar mycket övertid och jourtid, och får för lite dygnsvila.
– Att man har rätt till viss semestertid spelar mindre roll om man får problem att ta ut den, säger Annelie Söderberg.
Ni lyfter framförallt framgången med lönesatsningen – men många inom välfärden påpekar att arbetsmiljön är om möjligt ännu viktigare än lönen. Hur har ni prioriterat?
– Lönen är vägen till bättre arbetsmiljö. I dag är personalomsättningen stor efterom det inte finns någon löneutveckling. Med särskilt yrkesskickliga på en avdelning ökar tryggheten för andra anställda och patientsäkerheten förbättras.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
