BEREDSKAP Sjukvården skulle ha svårt att hantera en krigssituation, mindre angrepp eller en it-attack. Vårdpersonalen har inte nödvändig utbildning och medicinen räcker inte till, visar en ny rapport.
Socialstyrelsen och Försvarsmakten har gemensamt tagit fram en rapport om sjukvårdens kapacitet vid krig, mindre angrepp och it-attacker. Rapporten pekar på att många sjukhus skulle bli överbelastade vid en krigssituation.
– Det är ett allvarligt problem med alltifrån funktionell kollaps av sjukhusen, elförsörjning, vattenförsörjning, den digitaliserade miljön med it-systemen och it-driften. Allt det är grundsystem för att sjukhusen ska fungera, säger Claes Ivgren, Försvarsmaktens chef för försvarsmedicin, till Sveriges Radio.
Rapporten pekar också på att vårdpersonalen i Sverige saknar utbildning för krigs- och krissituationer och att förmågan att transportera skadade är svag. Dessutom är sjukvården »exceptionellt importberoende«. De svenska läkemedelslagren skulle riskera att snabbt ta slut.
– Samhället måste bli robustare. Vi kan inte ha »just in time delivery«, som vi säger, kring alla delar. Sedan måste vi återerövra den katastrofmedicinska utbildningen, krigskirurgin, att jobba under resursknappa förhållanden och våga göra prioriteringar, säger Johanna Sandwall, krisberedskapsansvarig vid Socialstyrelsen.
Försvarsmakten efterfrågar två nya fältsjukhus, och medicinsk personal som kan transporteras med helikopter. Dessutom behöver samordning och ledningssystem mellan Försvarsmakten och landstingen förbättras och sjukhusens säkerhet stärkas. Kostnaden beräknas, i ett första steg, till 1,2 miljarder.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
