Nya Karolinska Solna innebär brist på vårdplatser för helt vanliga hjärtinfarkt-Svenssons. Men det är ingen slump, det är själva poängen.
Minst 14,5 miljarder kronor kostar bygget av Nya Karolinska Solna. Men det är bara början. Hela avtalet med byggföretaget Skanska – som tillsammans med brittiska investmentbolaget Innisfree ska uppföra och driva sjukhuset fram till 2040 – är värt svindlande 52 miljarder kronor.
Troligen betydligt mer, enligt oppositionen.
Sannolikt en dålig affär för skattebetalarna – eftersom alliansen i landstinget struntade i sina egna regler och godkände upphandlingen trots att det bara fanns en enda budgivare: Skanska.
Därutöver tillkommer kostnader för IT och medicinteknik. Och så kostnaden för själva vården såklart. Vilket kommer landa på betydligt mer än de åtta miljarder per år som gamla Karolinska slukar.
Det handlar om sjuka pengar.
Och det sjukaste är att efter alla dessa miljarders miljarder står den vanliga hjärtinfarkt-Svensson där med sämre tillgång till vård än innan pengarullningen började.
Sämre.
Allt vi fick var norra Europas fräschaste glasfasad.
Det är i alla fall vad olyckskorparna från svenska läkarföreningen säger i en artikel i Svenska dagbladet i dag. De pekar mycket riktigt på att räknat i antalet bäddar innebär NKS nästan 170 färre än på dagens Karolinska Solna. Dessutom ska bäddarna på NKS endast vara reserverade för högspecialiserad vård. Inga armbrott där inte.
– Det blir flera hemska år och en enorm vårdplatsbrist för patienter med helt vanliga sjukdomar, säger ordförande Johan Styrud till tidningen där han under kulen himmel blickar ut över byggarbetsplatsen.
Jag tror att Johan Styrud har både rätt och fel.
Vi måste förstå att ökad brist också innebär ökad efterfrågan.
De borgerliga politiker som drev igenom Nya Karolinska Solna är samma politiker som skapat ett trettiotal vårdval inom just den här enkla och standardiserade specialistsjukvården.
Vårdval för oss vanliga hjärtinfarkt-Svenssons.
Och hela tiden skapas nya vårdval, vilket i praktiken innebär nya vårdmarknader. En marknad för höft- och knäoperationer, en för talsvårigheter, en för vård i livets slutskede och så vidare.
Den borgerliga visionen är att all vård som mer eller mindre kan standardiseras och därmed prissättas – och konkurrensutsättas – så småningom ska omfattas av vårdval.
Vad händer då om vi bygger om den offentliga sjukvården så att det blir mer plats för högspecialiserad vård – men mindre plats för den vanlige patienten?
Det skapas efterfrågan inom dessa vårdval. Och eftersom det är fri etableringsrätt för vårdföretagen är det kanske inte en helt galen gissning att de just nu bara sitter och väntar på att håva in dessa nya sköna kunder.
Alltså vi. Vi och våra brutna armar och höftkulor.
Det handlar också om miljarders miljarder.
Kommer ni ihåg den där flärdfulla moderata sjukvårdspolitikern som hoppade över till ett av dessa vårdföretag här i vintras? Hon som var gift med den där ledsna hundvalpen?
Hon sitter redan med håven och väntar på att kulorna ska börja trilla in.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
