Flera anmälda dödsfall kopplas till platsbristen inom den skånska sjukvården och de anställdas situation beskrivs som ohållbar. Vårdförbundets ordförande i regionen tror att gränsen för hur mycket det går att skära ner är nådd.
Mannen var i dålig kondition, led av uttorkning och hade försämrad njurfunktion när han kom in till akutkliniken i Lund. En anhörig hade hittat mannen och slagit larm. Läkarna på sjukhuset gjorde bedömningen att mannen var i behov av vård på intensivvårdsavdelningen.
Där var det fullt och mannen kom i stället att ligga kvar på den medicinska akutvårdsavdelningen där han senare avled till följd av ett hjärtstillestånd.
Händelsen inträffade i oktober 2011 och finns med bland de dödsfall som anmäldes enligt lex Maria av akutmottagningarna på Skånes Universitetssjukhus i Malmö och Lund under året.
En äldre man med inflammation i ryggraden dör av blodförgiftning, en för tidigt född pojke med en hjärtdefekt avlider på grund av multiresistenta bakterier – fallen beskrivs på olika sätt och patienterna är i varierande ålder med skilda sjukdomsbilder. I fem av anmälningarna finns en gemensam nämnare – dålig bemanning och platsbrist nämns som faktorer i händelseförloppet runt patienternas död.
Efter dödsfallen vidtogs det åtgärder. Vårdgivaren Region Skåne beskrev ökad övervakning, nya rutiner för personalen och för scenarion med fullbeläggning. Socialstyrelsen nöjde sig med de punkterna men valde att öppna upp ett särskilt tillsynsärende i november förra året.
Syftet var att få en sammantagen bild av hur patientsäkerheten hanterades av Region Skåne. Kopplingarna är också nära till hands med den svåra vårdsituation som uppdagats vid akutmottagningarna i Stockholm.
Mats Runsten, Vårdförbundet i Skånes ordförande, tror att besparingsivern inom vården är farlig både för patienter och anställda. För få vårdplatser, färre anställda i kombination med ett anställningsstopp gör att han menar att botten nu är nådd.
– När vikariaten går ut anställs ingen. Det blir färre som får springa och göra mer jobb. Man frestas att ta genvägar och det är inte patientsäkert, säger han.
Arbetsförhållandena har även inneburit att sjukvårdspersonal börjat se sig om efter andra jobb. I början av året sade 32 specialistsjuksköterskor på barnintensiven i Lund upp sig. Arbetsgivaren ville ändra på arbetstidsavtalen på ett sätt som innebar mindre i plånboken.
– De kände sig kränkta och trampade på. Att det inte var någon som lyssnade på dem, säger Mats Runsten.
Han poängterar att situationen inte ser likadan ut överallt i Skåne men lyfter fram Malmö och Lund som skräckexemplen. Det går att effektivisera vården mer men då måste ledningen börja lyssna på personalen som är de verkliga experterna på verksamheten och så går det inte till i dag menar Mats Runsten. Han tycker att nedskärningarna har gått för långt.
– Det är en ständig kamp för att hålla näsan ovanför vattenytan, säger han.
När det råder akut personalbrist eller när patienttrycket ökar samtidigt som vårdplatserna tar slut går sjukhusen in i vad som kallas ett stabsläge – den första nivån i en gradering som beskriver en situation över det normala.
– Det ska ske endast i undantagsfall. Som det har varit på senare tid är det var och varannan vecka. Det finns inte längre några marginaler, säger Mats Runsten som kopplar ihop stabslägena med nedskärningarna.
Det är inte bara facket som kritiserar situationen inom den skånska sjukvården. I december förra året genomförde Arbetsmiljöverket inspektioner vid akuten på Skånes Universitetssjukhus i Lund. Inspektörerna följde med under flera arbetsdagar och intervjuade personalen.
Resultatet låg till grund för Arbetsmiljöverkets rapport som kom i januari i år. Den tar upp vårdplatsbristen och beskriver hur personalen lider av “psykisk ohälsa” som en konsekvens av arbetsmiljön. Bemanningen anses inte stå i proportion till arbetsbelastningen och stressnivån beskrivs som oacceptabelt hög.
I sitt svar skrev Region Skåne att man såg allvarligt på situationen och redovisade åtgärder som förstärkt bemanning och omorganisation. I början av februari valde Arbetsmiljöverket att utfärda ett vitesföreläggande på 4,3 miljoner kronor om inte arbetsmiljön förbättrades. I ett pressmeddelande låter Region Skåne meddela att detta kommer överklagas.
– Vi vill att man tar till kraftfulla åtgärder för att minska arbetsbelastningen, säger Lise-Lotte Hamfelt, arbetsmiljöinspektör på Arbetsmiljöverket.
Senast 15 mars i år vill myndigheten ha svar från Region Skåne om vilka förändringar som har genomförts.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
