Val 2022 Runt om i landet samlar sig vårdpersonal och andra medborgare för att ställa krav på vårdpolitiken. Möt Stockholms sjukvårdsupprop och Barnmorskeförbundet i Västerbotten som uppmanar väljarna att hålla politikerna ansvariga i regionvalet.
I Stockholms tunnelbanevagnar har väljarna de senaste veckorna uppmanats att rösta i regionvalet. På reklamskyltar lyfts vittnesmål från olika vårdanställda om allvarliga brister i Stockholms sjukvård. Medborgarna uppmanas att gå in på uppropets sociala medier för att läsa mer om sjukvården. Bakom kampanjen, som har möjliggjorts genom en privatpersons anonyma donation, står Stockholms sjukvårdsupprop.
Varför en valkampanj?
– Undersökningar har visat att ungefär hälften av väljarna inte vet att sjukvårdsfrågorna avgörs på regionnivå – samtidigt som det är väljarnas viktigaste politiska fråga. Så vi vill rikta uppmärksamheten mot det och upplysa om vilka som har styrt i 16 år (varav MP har styrt fyra år, red. anm), säger Laura Björnström, läkare på Södersjukhuset och en av två initiativtagare till Stockholms sjukvårdsupprop.
Efter knappt två år har de två grundarna beslutat att lägga ned uppropet, som Laura Björnström säger aldrig var tänkt att hålla på så länge. I och med det blir valkampanjen en grand finale för de ideellt engagerade läkarna.
– Vi har båda heltidsjobb och det här har tagit mycket av vår fritid. Vi tycker att det är bra om andra röster lyfts nu, säger Laura Björnström.
Uppropet grundades som en reaktion på ett varsel på akutsjukhusen under hösten 2019. Den vintern samlade man 3 000 personer till demonstration, och varslet drogs till slut tillbaka. Sedan dess har det ”rullat på”, som Laura Björnström säger, och uppropet har väckt opinion kring nya besparingar och bristande patientsäkerhet.
I sjukvårdsuppropets kampanj #vivittnarduväljer på sociala medier lyfter man vilka som styrt i Region Stockholm de senaste mandatperioderna. Det är lätt att tolka som att de uppmanar till att rösta rött. Men det stämmer inte.
– Syftet är istället att upplysa om vilka som styr, och att man kan ta med den informationen till nästa mandatperiod oavsett vem man röstar på, och försöka påverka och ställa krav på politikerna. Vi tycker ju att de som har styrt har prioriterat fel, men vi är också besvikna på oppositionen, säger Laura Björnström.
Exempelvis suckade hon när hon såg att Socialdemokraterna nyss gick ut och lovade att öppna en ny närakut. Nya närakuter är inte rätt sätt att prioritera vården i ett läge med begränsade resurser, enligt sjukvårdsuppropet.
– För det vi har sett med närakuter är att de inte bara avlastar akutmottagningar utan också ökar söktrycket just för att de finns.
Det handlar om att prioritera resurserna bättre.
– Man har prioriterat väldigt mycket av budgeten till de som gör punktinsatser för de friskaste, samtidigt som man får vänta väldigt länge på akuten och på att få en vårdplats och det är svårt att få läkarkontinuitet på vårdcentralerna. Många vet inte namnet på sin husläkare, säger Laura Björnström.
Hur ska man göra med befintliga vårdval nästa mandatperiod?
– Det är svårt att svara på. De vårdval som fungerar bra och verkligen avlastar den offentligt drivna vården är inte per se något som ska avskaffas. Men i Stockholm behöver man se över och reglera vårdvalen för att inte för mycket av budgeten ska gå till det som inte ger mervärde för patienterna.
Laura Björnström menar att vissa högerpartier som styr regionen har förstått att fler vårdval inte är lösningen på sjukvårdsproblemen och att en del partier har tonat ned den här frågan. Men det återstår att se om det omvandlas till praktisk politik.
– I samtal i slutna rum så köper många att vårdvalen har gått lite för långt.
Andra konkreta krav från uppropet är fler iva-platser och en maximal beläggningsgrad på 85–90 procent på sjukhusen, för att värna patienters säkerhet men också personalens arbetsmiljö.
Hennes bild av valrörelsen i Stockholm är att regionpolitikerna duckar de viktiga frågor som verkligen har med vården att göra.
– KD säger ”Dags för nya vårdplatser”, fast de har varit med och styrt i 16 år. Irene Svenonius (Moderaterna, red. anm.) lyfter krav på adhd-tester och säger att ambulanspersonal ska känna sig trygg. Där vinklar man frågor till något rikspolitiskt istället för rena vårdfrågor. Det är frustrerande!
I Lycksele har frågan om ortens BB vållat debatt under en längre period. Nu är förlossningen öppen igen efter att ha hållit tre veckor under sommaren på grund av personalbrist. Enligt verksamhetschefen saknas 23 fasta barnmorskor i hela regionen, varav 11 i Lycksele, skriver Läkartidningen. Det här har vållat upprördhet och skapat engagemang bland både vårdpersonal och invånarna. Politikerna har helt misslyckas med att leverera några lösningar på bemanningsproblemet, säger Therese Lindberg, vice ordförande för Barnmorskeförbundet i Västerbotten.
– Alla partier vill ha tre förlossningsenheter kvar: Lycksele, Skellefteå och Umeå – ingen vill lägga ned. Det vi saknar är förslag på hur vi ska lösa det praktiskt.
Nu hålls verksamheten uppe med två ordinarie anställda samt frivilliga från andra delar av regionen och bemanningsanställda.
– Vi från förbundet har också sagt att man inte kan hålla öppet med för lite personal, då måste man dra ned för patientsäkerhetens skull. Men det har fått kritik från vissa invånare i fjällvärlden och inlandet. Men finns det två barnmorskor i Lycksele och man behöver sex personer per dygn – då kan de ju inte jobba dygnet runt, säger Therese Lindberg.
Socialdemokraterna, som styr regionen ”sedan urminnes tider”, saknar svar på hur man ska vända utvecklingen och hitta personal som vill arbeta och stanna kvar på Lycksele BB, tycker Therese Lindberg. Och för mycket resurser läggs på administration och tjänstemän, som borde gå till vården. När en socialdemokratisk politiker i en debatt uttryckte att problemet inte har med pengar att göra, utan med en brist på barnmorskor i hela landet, ilsknade Therese Lindberg och hennes fackliga kollega till. De skrev en debattartikel i Västerbottens-kuriren.
Lycksele har på grund av sitt läge i inlandet och mångåriga arbetsmiljöproblem extra svårt att rekrytera, och då behövs det något som kan locka barnmorskor att ta jobb där, menar förbundet.
– Hela regionens barnmorskor behöver få en högre lön, och framför allt på vissa orter. Man borde också locka med extra kompetensutbildning och visa att man är intresserad av att utveckla vården. Vi vill se över en alternativ vårdmodell, det vill säga ett attraktivt arbetssätt. Och alla sjuksköterskor som vill bli barnmorskor borde få sin utbildning betald, säger Therese Lindberg.
Det handlar inte bara om förlossningsvård, utan barnmorskor i Västerbotten behöver också få vidareutbilda sig för att kunna ta hand om all annan vård för kvinnor på ett bra sätt, från smärtor vid sex till förlossningsskador.
– En anledning till att det är svårt att rekrytera till mindre förlossningsenheter är att man måste ha en bredare kompetens, till exempel inom gynekologi, än på större enheter. På Lycksele BB har inte man inte heller haft möjlighet att bedriva utbildning och fortbildning under de här åren som det varit väldigt ansträngt och då blir det en ond spiral.
Bakgrunden till utvecklingen på Lycksele BB är bland annat pensionsavgångar och en dålig psykosocial arbetsmiljö och pressade villkor, som i sin tur beror på underbemanning. Första gången Lycksele BB hotades av nedläggning var för 20 år sedan, och enheten tvingades hålla sommarstängt första gången för över tio år sedan. Therese Lindberg är besviken på de styrande partierna.
– Det handlar om hur regionen ser på sin personal. Västerbotten ligger dåligt till när det gäller löner till exempel.
När alla politiker verkar vara överens om att BB ska vara kvar i Lycksele: är det ändå möjligt att skapa förändring i frågan genom att rösta i regionvalet?
– Det är jätteviktigt att man går och röstar när det gäller regionvalet! Även om alla partier vill behålla tre förlossningsenheter tycker man väldigt olika om andra frågor. Har man ett missnöje bör man visa det genom vad man röstar på.
Dagens Arena bevakar väljarnas fem viktigaste frågor.
Del 1: Lag och ordning.
Del 2: Sveriges ekonomi
Del 3: Sjukvård
Del 4: Integration
Del 5: Skolan
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
