»Varje intjänad krona ska vara a-kassegrundande«

Nyhet A-kassan ska göras om i grunden. Fler ska kunna kvalificera sig till arbetslöshetsersättning. Samtidigt ska de med dålig förankring på arbetsmarknaden få färre dagar än personer med god förankring. Idag presenterar utredare Maria Hemström Hemmingsson sina förslag.

Den stora skillnaden är att människor med otrygga anställningar kan få ersättning om de har haft vita inkomster under åtminstone fyra månader på året. Det menar regeringens särskilde utredare Maria Hemström Hemmingsson som till Sveriges Radio säger: »Varje intjänad krona ska vara a-kassegrundande«.  Idag presenterar hon sina förslag i utredningen Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen.

– Det är ett förslag på nytt regelverk, ny lagstiftning. Vår målsättning är att det ska vara ett regelverk som håller oavsett konjunkturläge och som håller över tid,  säger Maria Hemström Hemmingsson på presskonferensen.

Förslaget är budgetneutralt, vilket innebär att förslagen ska kunna genomföras utan att regeringens budget inte påverkas.

– Det är fullt möjligt, samtidigt som fler kvalificerar sig till arbetslöshetsersättning.

Fler ska kunna kvalificera

Maria Hemström Hemmingsson säger att det inte är en a-kassa till alla som är arbetslösa, det finns fortsatt krav på kvalificering, men förslagen ska göra att fler omfattas. Den nya kvalificeringen ska fortsatt bygga på en förankring på arbetsmarknaden, men ska grunda sig på inkomster.

– Vårt förslag baseras på inkomster. Det betyder att du ska visa vilka inkomster du haft och vilken skatt som har betalats. Det är det som öppnar rätten till arbetslöshetsersättning. Vårt förslag är ett inkomstvillkor och att det är utformat så att under en ramtid, vi föreslår 12 månader,  före arbetslöshetens inträde så ska man kunna visa att man uppnår en viss inkomst men också att man har en minsta inkomst under fyra månader.

En lägre ersättning kan också kvalificeras in genom att ha minsta tillåtna inkomst under fyra sammanhållande månader.

– Vi föreslår att minsta totalinkomsten som ska krävas är 120 000 kronor om året, och att den minsta månadsinkomsten är 10 000, säger Maria Hemström Hemmingsson.

Personer med otrygga anställningar, med många arbetsgivare, eller som går in och ut på arbetsmarknaden ska inte länge behöva samla in arbetsgivarintyg, utan ersättningen ska grund sig på de inkomster arbetsgivaren har registrerat hos skatteverket.

Ersättningen knyts till förankring

En annan förändring som föreslås är att tiden för hur länge man har rätt till ersättning ska knytas till förankringen på arbetsmarknaden. En person som jobbat i över ett sammanhängande år har rätt till fler dagar än en person som jobbar fyra månader.

– Det här innebär inte att de här personer som får färre dagar att de lämnas utan hjälp. När tiden för den fria omställningen är slut så ska arbetsförmedlingen, om det är motiverat, anvisa personen i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Och då har individen rätt till aktivitetsstöd.

I utredningen står det: /../ersättningsperiodens längd ska vara differentierad utifrån den sökandes förankring på arbetsmarknaden, mätt med förvärvsinkomster, och att ersättningens storlek ska bestämmas utifrån den sökandes tidigare inkomster och medlemskap i eller anslutning till en arbetslöshetskassa. Utredningen föreslår även att ersättningen ska trappas ned med tiden i arbetslöshet. Det är utredningens bedömning att nedtrappningen även ska gälla för aktivitetsstöd.

– Vi har idag ett krångligt system med nedtrappning som i praktiken innebär att den bara berör de som som tjänar mellan 11- 23 000 kronor i månaden och alla som tjänar mer har en flatrate. Det system vi skissar på innebär att alla kommer få en sänkt ersättning och det vi har räknat på är att ersättningen sänks med tio procent efter 100 ersättningsdagar, efter ytterligare 100 ersättningsdagar så sänks ersättningen med ytterligare fem procent, säger Maria Hemström Hemmingsson.

Oklart om taket förblir höjt

Maxbeloppet, taket i A-kassan som fanns innan höjningen som skedde under corona, föreslår utredningen ska ligga kvar, men framförallt som en konsekvens av att förslagen måste vara budgetneutrala. Det innebär att en arbetslös kan få 80 procent på en lön upp till 25 ooo kronor i månaden. Med det höja taket som infördes i maj så kan en person få 80 procent av 33 000 kronor.

Med på presskonferensen finns också arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S). Hon vill idag inte ta ställning till om de nyligen höjda nivåerna i a-kassan kommer permanentas utan säger att regeringen nu kommer analysera förslagen och skicka utredningen på remiss.

– De tillfälliga förändringar som gjort kan inte vara tillfälliga utan vi måste se till att stärka systemet över tid. När arbetsmarknaden förändras måste trygghetssystemet hänga med och de senaste åren arbetslöshetsförsäkring ger för dålig trygghet och fler måste kunna omfattas av den. Var man lägger olika nivåer är någonting vi får återkomma till. Regeringen ska nu analysera förslagen och skicka ut dem på remiss.

Hiss och diss

TCO:s Therese Svanström säger att de är positiva till de förslag som handlar om att bredda a-kassan, men säger samtidigt att TCO inte ser behovet av  ytterligare regler för nedtrappning av ersättningen.

– Det finns tillräckligt stora incitament för att återkomma i jobb med dagens nedtrappning från 80 procent till 70 procent efter 100 dagar.

Att personer med stark förankring på arbetsmarknaden ska ha rätt till fler ersättningsdagar jämfört med en person med svag förankring säger Therese Svanström är ett steg ifrån tanken om en allmän arbetslöshetsförsäkring.

Det tycker även Mats Wingborg, utredare, författare och ledarskribent på Dagens Arena.

– Det leder till en ojämlik situation. Det strider mot principen att skyddet ska vara jämlikt och lika för alla arbetstagare. Det är samma problem som med inkomstförsäkringen, jobbar man i en bransch som är mer osäker så får man sämre skydd.

Just en ytterligare inkomstförsäkring, som flera fackförbund erbjuder, ser Mats Wingborg som ett resultat av de låga nivåerna i a-kassan. För exempelvis TCO:s medlemmar täcker den allmänna a-kassan bara lite över 50 procent av den genomsnittliga lönen.

– Idag har vi ett system där nivåerna är låga och det kompenseras då av fackförbund inom branscher där arbetslösheten inte är så hög. Det är ett orättvist system. För inom branscher där arbetslösheten är hög, inom exempelvis hotell och restaurang, så har fackförbunden inte en chans att kunna erbjuda den här typen av försäkringar. Skillnaden mellan tjänstemän och arbetare ökar också genom systemet, där i princip alla tjänstemannaförbund erbjuder en inkomstförsäkring, medan flera LO-förbund inte har de möjligheterna.

Vad som kommer hända med utredningens förslag och hur regeländringen kommer att se ut tycker Mats Wingborg det är svårt att sia om. Bland annat för att parterna också tillsatt en grupp som jobbat med frågan och som kom med sitt delbetänkande för ett par dagar sedan. De vill bland annat se att a-kassan kopplad till kollektivavtalet.

– Vad som kommer hända med den här frågan beror också väldigt mycket på vad parternas utredningsförslag blir av.

LO:s nya ordförande Susanna Gideonsson är kritisk. Hon menar att förslaget om olika regler för olika grupper är gammalmodigt. Till TT säger hon:

– Det innebär att man ska ta vilket jobb som helst, till vilka villkor som helst. Det blir en nedåtgående spiral, du får ett a- och ett b-lag på arbetsmarknaden. Då går vi mer mot den amerikanska modellen, vi behöver göra precis tvärtom.

Förslagen gynnar bara de med höga inkomster och trygga anställningar, menar en mycket kritisk LO-ordförande.