Vd:n för Orange: »Det är ju inte så att vi kedjar fast dem«

De har anklagats för att anställa utländska hyrsjuksköterskor på slavkontrakt. Nu kommenterar bemanningsföretaget Oranges vd Lars Hezsö uppgifterna.

Dagens Arena har tidigare rapporterat om bemanningsföretaget Orange som hyr ut utländska sjuksköterskor till den svenska sjukvården. Dala-Demokraten och sajten Stoppa fusket, där frilansjournalister bevakar utländska företag som är verksamma i Sverige, har tidigare visat att de utländska hyrsjuksköterskorna får så lite som 18 kronor i timlön efter att kostnader för utbildning, boende och resor dragits av.

Dagens Arena har träffat Oranges vd i Sverige, Lars Hezsö, som vill »lägga korten på bordet«. Han uppfattar att det funnits ett ogrundat mediedrev mot företaget – trots att såväl Dagens Arena som andra tidningar bett företaget bemöta uppgifterna som framkommit i samband med publicering.

För tre dagar sedan publicerade Dala-Demokraten en artikel där Lars Hezsö sa att grundlönen för en utländsk hyrsjuksköterska var 9,90 euro i timmen. Han hade sedan kontaktat redaktionen och ändrat sig till 14,05 euro i timmen – vilket är den summa han nu också uppger till Dagens Arena.

Han medger att det finns ett avdrag på 2,35 euro i timmen för kostnaderna för en språkkurs i svenska, vilket den anställde betalar tillbaka under de första 1 850 timmarna – motsvarande ett års heltidsarbete.

– När man börjar plugga så ligger Orange ute med de pengarna, det är som ett studielån till sjuksköterskorna. Sedan när de är färdiga får de betala tillbaka det studielånet.

Lars Hezsö poängterar också att det inte finns något ytterligare löneavdrag på 5,65 euro i timmen för resor och boende, vilket tidigare rapporterats.

– Vi gör inga avdrag för boende eller resor på den nettolön som våra sjuksköterskor får.

Så ni ordnar boende men man betalar det med sin egen lön?

– Nej.

Så de bor gratis?

– Ja. Boende och resa får vi inte göra avdrag för enligt utstationeringsdirektivet.

Att det inte finns ett »avdrag« för boende och resor stämmer å ena sidan. Men det är en fråga om semantik. Orange är nämligen skyldiga att betala ett traktamente som ska täcka de extra utgifter som arbetaren får när hon bor utomlands, alltså resor och boendekostnader. Det här traktamentet har Orange valt att räkna in i lönen – vilket innebär att den faktiska timlönen, alltså utöver traktamentet, är mycket lägre än vad företaget vill ge sken av.

När vi frågar Lars Hezsö om traktamentet svarar han såhär:

– Ja, och det är nog där du har 5,65 som du nämnde, ja. Det finns ett EU-domslut som säger att för utstationerad arbetskraft så kan traktamente och reseersättning ingå i den så kallade euroepiska miniminilönen. Då har vi valt att följa det domslutet, om det blir ändring i direktivet så måste vi ändra vi oss och göra på ett annorlunda sätt.

Tveksamheterna kring sjuksköterskornas ersättningar handlar inte enbart om traktamentet. På Oranges utländska hemsida, som används för att rekrytera sjuksköterskor från exempelvis Slovakien och Ungern, har man även skrivit att företaget »står för« utbildning, resor och boende.

Här får man ju intrycket av att ni betalar de här sakerna. Är det verkligen sant när sjuksköterskorna själva ska betala tillbaka för utbildningen?

– Vi står för utbildning och resor initialt. Men det ska absolut inte vara otydligt så då får vi titta på det. Om vi då har skrivit det så, så får vi ändra det. Rätt ska vara rätt, säger Lars Hezsö.

Han bekräftar även att det finns en avgift på 4 000 euro, motsvarande 37 500 kronor, för den som väljer att säga upp sig från företaget inom 24 månader. Men att det skulle kunna kallas för slavkontrakt slår han i från sig och hänvisar till att företaget lutar sig mot lagstiftning i de länder där sjuksköterskorna blivit anställda.

– Man kan inte skriva ett svenskt anställningskontrakt som binder den anställda att stanna i företaget i x antal månader efter en utbildning. Men enligt lagen i de här sjuksköterskornas hemländer så är det okej. Men det är ju inget slavkontrakt, det är ju inte så att vi kedjar fast dem utan någon chans för dem att komma därifrån, säger Lars Hezsö.

Utländska sjuksköterskor som arbetat för Orange i Norge har vittnat om att de inte fått de villkor som utlovats, att lönen varit lägre än de förstått och att de heller inte kunnat resa hem så ofta som man först blivit informerad om. Men att sluta var inte ett alternativ.

– Situationen var inte lätt. Men vi kunde inte sluta. Vi hade skrivit på ett tvåårskontrakt. Under de här två åren betalade vi tillbaka resorna, svenskundervisningen och kostnaden för vårt boende till företaget. Vår skuld var avbetalad först efter två år, säger en ungersk sjuksköterska till Stoppafusket.

Enligt tidigare uppgifter får man ju bilden av att sjuksköterskorna tjänar mindre än de förstått och sedan inte har råd att köpa sig loss om de vill sluta?

– 4 000 euro är ju väldigt mycket pengar om man inte jobbar för oss ett tag, så är det ju. Vill man stiga av dag nummer ett och inte har jobbat en enda timme, ja då är det väldigt mycket pengar. Det förstår vem som helst. Och då får det ju vara en diskussion individuellt hur man löser det. Men något slavkontrakt är det inte, säger Lars Hezsö.

* Efter intervjun tar Lars Hezsö tillbaka att han sagt att det finns ett traktamente på 5,65 euro i timmen och säger återigen att Orange inte gör avdrag för boende och resor. Han kan nu »inte verifiera« om 5,65 euro per timme i traktamente är rätt summa. Att han bekräftat ett traktamente om 5,65 euro framgår dock av Dagens Arenas inspelning av intervjun.

Fotnot:

De tidigare beräkningarna om att sjuksköterskorna tjänar 18 kronor i timmen bygger på att sjuksköterskorna har en timlön på 9,90 i timmen, vilket Lars Hezsö själv nyligen uppgett. Med språkavdraget på 2,30 i timmen samt traktamentet på 5,65 i timmen för resor och boende, som alltså inte är att betrakta som lön, blir timlönen 2 euro – 18 kronor i timmen. Om den nya uppgiften på 14,05 euro i timlön stämmer landar sjuksköterskorna på en timlön på 57 kronor.