Veckans fråga Under påskveckan äter svenskarna omkring 70 miljoner ägg. Dagens Arena frågade Anna Burstedt, studierektor vid Institutionen för Kulturvetenskaper på Lunds universitet, var traditionen kommer ifrån.
Varför äter vi ägg kring påsk?
– Det har både kulturella och religiösa förklaringar. Ägget är och har länge varit en symbol för återuppståndelse, liv och fruktbarhet. Det knyter väl an både till naturens återfödelse under våren och Jesu uppståndelse. Det är även på våren som hönor börjar om att värpa ägg efter vinter och det finns förkristna exempel på hur ägg varit ett inslag vid vårfester och vårdagjämningar.
Anna Burstedt fortsätter:
– Fram till reformationen och under katolsk tid innebar fastan innan påsk även att det var förbjudet att äta kött och ägg. I och med att hönorna börjat om att värpa uppstod helt enkelt ett äggöverskott när fastan bröts. Ägg var också en bytesvara för många, det vill säga något man bytte bort för att kunna införskaffa andra basvaror. Därmed var ägg något av en lyxvara, många gjorde det till festmat på påsken.
Varför målar vi äggen?
– Äggets symbolvärde under påsken, både som vårtecken och som religiös symbol för återuppståndelse, återspeglas och markeras även i traditioner att måla ägg och ge bort dem. Vilket i dag sker i form av godisägg. Att dekorera något med färg under en årstid som fortfarande upplevs gråbrun ser vi även i traditioner med att dekorera påskris. Vad gäller traditioner rent generellt vet vi att det krävs att det finns inslag som känns meningsfulla och relevanta för att en tradition ska överleva. Målade ägg som ett sätt att symboliskt fira Jesu uppståndelse eller vårens ankomst blir också ett kreativt inslag i vardagen som man gör tillsammans, ofta med barn. Man ska inte bortse från den typen av vardagsnära betydelse när man funderar på varför man målar ägg till exempel.
Hur länge har vi haft den här traditionen?
– Det finns inga exakta datum för hur länge vi målat ägg i Sverige men det finns källor som påvisar att det skedde redan under medeltiden. Att måla dem handlade förmodligen om att markera deras betydelse och symbolvärde när man tog med dem till kyrkan för att de skulle välsignas. Vi vet att det blev allt vanligare runt sekelskiftet 1900 i och med försäljning av särskilda äggfärger. Detta sammanfaller även med att användandet av färgglada pappersremsor, sedermera fjädrar, i påskriset blev vanligare.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
