»Vi behöver ta reda på vilka de är«

Nyhet Det saknas kunskap om pensionärerna som befinner sig i botten av inkomstfördelningen. Det menar pensionsforskaren Johannes Hagen.

Det var SNS som hade kallat till seminariet “Vad händer med pensionerna?” där Johannes Hagen, fil doktor vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, redogjorde för siffror som kan tolkas som att det svenska pensionssystemet är betydligt bättre än dess rykte.

– Vi ser att den reala pensionen, alltså pensionen efter inflation, har ökat över tid för alla inkomstgrupper sedan pensionssystemet infördes, sa Johannes Hagen, som har en särskild inriktning mot pensioner i sin forskning.

Han har undersökt hur de olika delarna av pensionssystemet har utvecklat sig sedan i början på 90-talet och fram till 2019, och studerat samtliga som tagit ut allmän pension under perioden. Han har också delat upp pensionärerna utifrån inkomstnivå.

– Sett till den totala pensionen så stämmer det inte att pensionärerna har halkat efter löntagarna, sa Johannes Hagen.

Han fokuserar här på den totala pensionen, alltså både den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Och om man räknar in tjänstepensionen har svenskarnas totala pension hållit ”nästan jämna steg” med löneutvecklingen, som forskaren uttryckte det.

En medianpensionär, vars pensionsinkomst befinner sig i mitten av alla pensionsinkomster, har i dag 55 procent högre pension än en medianpensionär hade 1992. Forskarens beräkningar, som ännu inte finns i någon publicerad studie, visar att medianpensionären har cirka 17 000 kronor i dag jämfört med 11 000 kronor 1992, uttryckt i dagens prisnivå.

Ökningen av den allmänna pensionen från staten har dock varit mindre. Den allmänna pensionen har ökat med cirka 35 procent för den genomsnittlige pensionären, från 10 000 kronor till 13 500 kronor. Samtidigt har reallönerna under samma period ökat med cirka 60 procent.

Med på seminariet var Pensionsmyndighetens generaldirektör Daniel Barr. Han bekräftade bilden av att kompensationsgraden i allmän pension, det vill säga pensionsinkomsten i förhållande till den tidigare inkomsten, sjunker. Men han beklagade att debatten ofta ger en bild av att vi har ett mycket dåligt pensionssystem.

– Min poäng är att systemet levererar väldigt olika, sa Daniel Barr.

Det var en bild som Johannes Hagens siffror tydligt illustrerade. För den femtedel av pensionärerna som befinner sig i inkomsttoppen har tjänstepensionen helt kompenserat för att deras allmänna pension i dag är mindre i förhållande till lönen, jämfört med tidigare års rikare pensionärer.

– Det är slående hur mycket tjänstepensionen har ökat för dem som tjänar mest. Den genomsnittliga tjänstepensionen har ökat från cirka 5 000 kronor till 15 000 kronor uttryckt i dagens prisnivå, sa ekonomen.

På frågan om vilka som befinner sig i botten och hur man skulle kunna stärka deras pensioner svarade han att det är en uppgift för forskarsamhället och myndigheterna att utreda mer i detalj.

– Jag gick inte in närmare in på vilka som är i botten, eller på hur arbetslivet för dem sett ut och hur arbetslivet påverkat i vilken del av inkomstfördelningen man hamnar som pensionär. Det är en passning till forskarsamhället. Vi behöver ta reda på vilka de är. Är det de som arbetat hela livet? Är det de som invandrat sent i livet till Sverige? Vi behöver veta mer om dessa, och hur och varför de hamnat där de är.

Hagen visade också upp beräkningar på pensionernas kompensationsgrad, alltså hur mycket av den tidigare lönen eller inkomsten som pensionärernas inkomst kompenserar för.

– Sex till sju år efter pensioneringen har alla inkomstgrupper minst 75 procent av den tidigare inkomsten.

En del av förklaringen kan vara att allt fler pensionärer arbetar, åtminstone i början av sina pensionsår.

– Kompensationsgraden sett till den disponibla inkomsten ser inte ut att ha minskat över tid. Samtidigt har arbetsutbudet ökat i högre åldrar, vilket kan ha bidragit till att hålla uppe kompensationsgraden sett till disponibel inkomst, förklarade Johannes Hagen.

Även gruppen längst ned i inkomstligan, de 20 procent med lägst inkomster före pension, får en bra kompensationsnivå jämfört med de tidigare inkomsterna, något som också Pensionsmyndigheten tidigare visat i sina beräkningar. Faktum är att de får det bättre som pensionärer.

– Den lägsta inkomstgruppens disponibla inkomster ökar med 20 procent efter pensionen, dock från låga nivåer. Man måste också göra skillnad på kronor och procent. Många pensionärer har en låg inkomst, och fattigdomen återfinns framför allt hos de äldsta pensionärerna. För dessa spelar trygghetssystemen i bostadstillägg och garantipension en mycket viktig roll, sa Johannes Hagen till Dagens Arena efter seminariet.

Han sa under seminariet att han tycker att det är en dålig idé att höja pensionen för alla. Många sparar idag redan väldigt mycket, sett till hur mycket av deras lön som avsätts till pension, och de har dessutom goda pensioner.

– Den stora frågan som jag ser det är hur vi ska höja pensionen för dem som mest behöver det utan att vi påverkar de andra grupperna?

Flera av deltagarna på SNS seminarium tog upp att medier och politiker ofta lyfter fram att det svenska pensionssystemet ger låga pensioner. Bilden ifrågasattes. Bland deltagarna var det dock ingen som stod för denna kritiska linje. På en fråga om hur Johannes Hagen såg på kritiken mot systemet, då hans siffror tecknar en rätt ljus bild, svarade han att han inte säger något om pensionerna är tillräckligt höga eller inte.

– Det är en politisk diskussion om vad som är en tillräcklig pension. Många upplever nog att de får en låg pension, men samtidigt är det nog så att många kommer få en bättre pension än de tänkt sig.

Med i den efterföljande paneldiskussionen var Aino Bunge, vice vd för AMF Pension, som förvaltar tjänstepensionen för många dem som arbetar i LO-yrkena. Hon kommenterade tjänstepensionen.

– Vi ser att i stor utsträckning beror pensionen på vilka val man gör. Det handlar till exempel om hur pengarna ska förvaltas, avgifterna, uttagstiden och återbetalningsskyddet. En annan viktig aspekt är att det bland våra grupper är många som drabbas av ohälsa tidigt, och då blir det viktigt att börja arbeta tidigt, sa hon.

Bo Könberg, tidigare sjukvårds- och socialförsäkringsminister och den som ledde arbetet med pensionsreformen 1991–1994, var en av paneldeltagarna. Även han fokuserade på tjänstepensionerna.

– De förändringar jag skulle vilja se är inom tjänstepensionen. Här skulle det behövas en reform som gör tjänstepensionen obligatorisk. Som i Norge, sa Bo Könberg.

I dag saknar 1 av 10 som arbetar tjänstepension, framhöll han.

– Vissa säger då att det bara handlar om 10 procent. Men det är ju faktiskt 500 000 personer, fortsatte Bo Könberg.

Pensionsmyndighetens generaldirektör höll med om att tjänstepensionerna behövde ses över.

– Jag tror att man bör reformera tjänstepensionen. Vissa tjänstepensioner börjar betalas ut automatiskt vid 65 om man inte säger till att man inte vill ha det så, och det känns ju rätt omodernt. Det finns heller ingen möjlighet att pausa tjänstepensionen. Jag tror att man måste bygga in en flexibilitet, nu när folk i allt större utsträckning jobbar och tar ut pension samtidigt, sa Daniel Barr.

Läs mer:

Var tredje pensionskrona kommer från tjänstepension

Shekarabi trycker på om höjd pensionsavgift före valet