Nyhet En ny rapport visar att hungersnöden ökar kraftigt i de länder som är värst drabbade av klimatkrisens effekter. Samtidigt vill M och SD kapa biståndet med upp till 50 procent. Något som kan få allvarliga konsekvenser för världen och Sverige, enligt Oxfam och Palmecenter.
Antalet människor som är fast i modernt slaveri har ökat med tio miljoner mellan 2016 och 2021, enligt en ny rapport från Internationella arbetsorganisationen, ILO. Förra året var 28 miljoner människor fast i tvångsarbete och 22 miljoner i tvångsäktenskap. Samtidigt har antalet människor som lider av hungersnöd mer än fördubblats i de länder som är värst drabbade av klimatkrisens effekter, som extremväder med torka och översvämningar, under samma period. Från 21 miljoner människor till 48 miljoner. Det konstaterar en ny rapport från Oxfam.
I Sverige får vi troligen snart en ny regering där två av partierna vill skära ned på biståndet. Moderaterna vill slopa enprocentsmålet – att biståndet ska ligga på en procent av Sveriges bruttonationalinkomst, BNI – och minska nivån till 0,7 procent. Sverigedemokraterna vill i sin tur kapa biståndet med så mycket som 50 procent, till 0,5 procent av BNI.
– Det är klart att vi ser med jättestark oro på att flera partier vill skära ned på biståndet. Vi har de facto ett otroligt allvarligt läge med skenande hunger- och jämlikhetskris. Samt en klimatkris som hotar allas vår framtid. Det är också partier som har en underkänd klimatpolitik utan förankring i vetenskap, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare på Oxfam Sverige.
Hon menar att Oxfams rapport visar på att de som är minst skyldiga till klimatkrisen får betala högsta priset av dess konsekvenser. Tillsammans med flera andra organisationer, som Concord, Naturskyddsföreningen och Palmecenter, har de drivit kampanjen Rädda biståndet och ska lämna över underskrifter till politikerna i veckan.
Biståndsorganisationen Diakonia har granskat vad en minskning av biståndet till 0,7 procent skulle innebära. Enligt deras rapport skulle två miljoner människor inte få tillgång till rent vatten och minst en miljon människor skulle få svårare att klara sin livsmedelsförsörjning.
– Biståndet är unikt. Det finns inga andra resurser att ge de mest utsatta människorna för att förbättra sina liv, säger Suzanne Standfast.
Sverige och världen hänger samman, menar hon.
– De globala utmaningarna kräver ett ökat internationellt samarbete. Då blir det en jättedålig strategi att vända sig inåt. Mindre bistånd äventyrar fattigdomsbekämpningen och demokratiutvecklingen. Det ökar risken för konflikt och krig som tvingar människor på flykt, säger Suzanne Standfast.
Anna Sundström, generalsekreterare på Palmecenter, framhåller att Liberalerna och Kristdemokraterna har lovat att stå upp för enprocentsmålet. Men hon tror ändå att vi kommer att se nedskärningar.
– Det kommer i en synnerligen dålig tid när vi ser att världen har en stor skuld efter pandemin. Det finns stora områden som kräver fortsatta investeringar. FN har vädjat till världen att inte skära ned på biståndet. Det är en väldigt kortsiktig och populistisk politik att ställa biståndet mot behov på hemmaplan, säger Anna Sundström.
På vilket sätt är det kortsiktigt?
– Världen är så sammankopplad i dag och de investeringar vi gör på andra håll är i vårt eget intresse. Ska vi möta klimatförändringarnas effekter, vända den antidemokratiska trenden och förebygga kriser och konflikter då måste vi fortsätta stå upp för biståndet.
Ylva Säfvelin.
Anna Sundström menar att när vi pratar om inflation och livsmedelspriser i Sverige ska komma ihåg att situationen är ännu värre runt om i fattigare länder.
– Världen står inför ökad hunger och då behöver de rika länder vara med och hjälpa till. Vad man gör om man kapar biståndet är att lämna notan för skattesänkningar för Sveriges rika till världens fattiga, säger hon.
År 2050 kan över 200 miljoner människor vara på flykt från sina hem på grund av klimatförändringarna, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR. I dag är en tredjedel av Pakistan under vatten efter att ha drabbats av de värsta översvämningarna på ett decennium. Över 33 miljoner har påverkats av katastrofen och tusentals dödsfall har rapporterats.
– De fattigaste länderna, där vi ser de allvarligaste katastroferna, får betala priset. Här finns ett moraliskt ansvar, inte bara utifrån att vi har varit med och orsakat det, utan också för att det kommer bli ett större problem för oss själva, säger Anna Sundström.
Vad av biståndet är ni mest oroliga över att man skär ned på?
– Vi är oroliga över att man kommer argumentera för att vi enbart ska ägna oss åt humanitärt bistånd och skär ned på utvecklingsbiståndet. Det missar behovet av att förebygga kris. Och vi tror att man kommer skära ned på det multilaterala stöd som Sverige ger till FN. Det har redan väldigt många länder gjort. Här skulle Sverige behöva visa ledarskap och mana andra länder att följa vårt goda exempel i stället för andras länder dåliga, säger Anna Sundström.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
