NYHET Den svenska biologiska mångfalden är i fara visar rapporteringen till EU angående statusen för vår natur. Bara 40 procent av arterna mår bra.
Var sjätte år rapporterar EU:s medlemsländer hur statusen för 166 arter och 89 naturtyper inom Art- och habitatdirektivet ser ut. Årets rapport visar att bara 20 procent av Sveriges naturtyper och 40 procent av arterna anses vara i gynnsamt skick.
– Däggdjur och trollsländor klarar sig bra, medan vi riskerar att förlora vissa fjärilar och skalbaggar. Fjärilar är de enda pollinerare som bedöms i den här rapporten, där ser vi att läget är allvarligt för de arter som granskats, säger Mark Marissink, biträdande chef på Naturvårdsverket Miljöanalysavdelning.
Han befinner sig på ett möte i Paris där forskare och sakkunniga diskuterar just hur den biologiska mångfalden ska kunna bevaras. För svensk del finns det flera orsaker till att artrikedomen hotas.
– Vi ser bland annat försämringar som kommer av gamla åtgärder som fortsatt urvattnar våtmarker och att odlingslandskapet är tudelat, å ena sidan nedläggning av odling som leder till att landskapen växer igen och å andra sidan intensifiering av jordbruket. Intensivt skogsbruk där inga döda eller gamla träd lämnas kvar är en annan orsak till att bland annat skalbaggar som är beroende av död ved hotas.
Övergödningen av Östersjön och överfiskning hör till hoten mot den biologiska mångfalden i den svenska havsmiljön. Årets rapport visar ungefär samma resultat som den som lämnades för sex år sedan: fortsatt anledning till oro för en hårt trängd biologisk mångfald.
– På lång sikt kan vi se att inga arter har försvunnit helt, men det finns inte heller några arter som det gått mycket bättre för, konstaterar Mark Marissink.
Samtidigt finns det glädjekällor. Läget för tumlare i Västerhavet har förbättrats och anses nu vara gynnsamt, den positiva måttstocken i EU:s tre bedömningsnivåer jämte ”otillfredsställande” och ”dåligt”. Läget är också bättre för svenska fladdermöss.
– Vi har hittat nya populationer som inte var kända sedan tidigare och sett en större spridning norröver. Det beror bland annat på konkreta bevarandeåtgärder.
Sammantaget visar rapporten över tid att den biologiska mångfalden är mer livskraftig och gynnsam i områden där konkreta skyddsåtgärder genomförts. 23 Natura 2000-områden har tillkommit, vilket gör att omkring 4 000 områden i Sverige skyddats inom EU:s Art- och habitatdirektiv.
ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet har tagit fram merparten av faktaunderlaget, på uppdrag av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
